Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ?kändis?blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären. Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys. Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen.

Titel ? The times they are a-changin? ?En komparativ studie av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-taletFörfattare Christer AnderssonHandledare Annika BergströmKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hpTermin VT 10Syfte Utföra en komparativ undersökning av den svenska videovåldsdebatten på 1980-talet och spelvåldsdebatten på 2000-talet.Metod Kvalitativ textanalys av 88 artiklar ur Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska DagbladetHuvudresultat Videovåldsdebatten under de undersökta åren 1980-1989 innehåller väldigt tydliga drag av moralpanik medan spelvåldsdebatten 2000 ? 2009 endast visar på enskilda aktörers tendenser till moralpanik..

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle..

Titel: Ett sött engagemang ? en komparativ studie av två chokladföretags CSRKurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hpFörfattare: Li EkmanHandledare: Tom MoringFem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighetSyfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning.Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet.Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnan som könsidentitet konstrueras och förändras inom den nationalsocialistiska diskursen under sjuttio års tid. Uppsatsen är en komparativ studie av den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige under 1930-talet och 2000-talet och dess syn på kvinnan. Grunden för uppsatsen och dess analys utgörs av främst tidningsartiklar från rörelsens tidskrifter från de båda tidsperioderna. I analysen av den nationalsocialistiska diskursen har jag använt diskursanalysen. Bakgrunden till uppsatsen är att synliggöra kvinnan och dess agentskap inom den nationalsocialistiska rörelsen, vilket historisk forskning oftast döljer.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

I denna uppsats undersöks diskursartikulationer kring narkotikamissbruk för att ta reda på hur de konstrueras i medietexter, vilka som får komma till tal samt vilka roller dessa artikulationer tar och deras förhållande till varandra. Teorin som använts är Faircloughs kritiska diskursanalys och som komplement till den har Laclau & Mouffes kritiska diskursteori använts. I studien synliggörs tre olika artikulationstrender beroende på vilken ideologisk utgångspunkt skribenten kunde antas ha baserat på sin position. Dessa positioner diskuteras sedan med hänsyn till drogernas historiskt kulturella kontext..

Denna uppsats är en komparativ studie där fem patografier, självbiografiska sjukdomsskildringar jämförs. Detta görs för att belysa hur relationerna kan se ut mellan olika karaktärer inom sjukvården, i synnerhet förhållandet mellan patient och läkare, patient och sjusköterskor, men också förhållandet mellan sjukvårdspersonalen och patientens anhöriga..

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet..

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet..

USA:s president George W. Bushs planer på ett krig i Irak mottogs med blandade känslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var två av de länder som tog täten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som låg bakom Frankrikes och Tysklands ställningstagande, och klarlägga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien är av komparativ art och genomförs på de tre utrikespolitiska analysnivåerna internationell systemnivå, statsnivå och individnivå. Vår uppsats är en teorikonsumerande studie, vilket innebär att fallen står i centrum.

Syfte: Att kartlägga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de två tidningarna i form av rubriksättning, ordval och innehåll. .

Syfte: Det övergipande målet med arbetet var att skapa kunskap om förskollärares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jämförde dagens uppdrag med det för 20 år sedan. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..