AbstractSahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld ? En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun[Surroundings of a municipality? A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality]Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp.Handledare: Urban NordinSpråk: SvenskaOmvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ?marknad?.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

Med detta arbete ämnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlärares planeringsarbete. Under vår verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gång och i den rådande samhällsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mål. En konflikt som även berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen är att studera lärares uppfattningar med utgångspunkt i relevant forskning kring ämnet och därmed få utökad kunskap om relationen mellan lärares syn på bildämnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnå syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlärare i grundskolans senare år och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkät till samtliga lärare i vårt undersökningsområde (46 st.). Utifrån de svar vi fick in från enkäten gjorde vi ett urval där 5 lärare fick medverka i fördjupade samtal kring bildämnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar på att alla lärarna i undersökningen anser sig i någon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhället?. Detta innebär att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-hället i fred. Denna uppsats utvärderar  implementeringen  av denna uppgift på den lokala nivån inom totalförsvaret på Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och Länsstyrelsen Gotland, från tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras på Evert Vedungs ?åttapunktsprogram? där jag i min utvärdering valt sex av dessa punkter.

Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.

Kinnarps AB är ett av de största ledande möbeltillverkande företagen i Europa, för kontorsmöbler. Kinnarps AB har många produktvarianter och erbjuder hela inredningslösningar och leveranser över hela världen. De normala leveranstiderna är två till fyra veckor men för närvarande har Kinnarps AB:s leveranstider förlängts då efterfrågan gått upp kraftigt.Produktionen präglas av kortsiktig planering med akuta lösningar, vilket innebär att den långsiktiga resursplaneringen till stor del uteblir. Produktions- och inköpsavdelningen har uppgett att den efterfrågeinformation som finns tillgänglig är svår att tillämpa vid strategisk och taktisk planering för material- och kapacitetsresurser. Med hjälp av mer utvecklade prognoser är förhoppningen att bättre kunna hantera efterfrågevariationer så som säsongsvariationer, produktmixförskjutning och trender.För att söka förbättringsområden för prognostiseringsarbetet genomfördes detta projekt som en fallstudie på Kinnarps AB.

Stora Enso har sedan 2012 arbetat för att implementera ett nytt drivningkoncept, kallat Rätt Metod, med det primära målet att minska körskadorna, men som förhoppningsvis också kan ge andra positiva följdeffekter. Till exempel en förbättring av arbetsmiljön. Syftet med vårt arbete är att ta reda på huruvida Rätt Metod har lett till förändrad psykosocial arbetsmiljö hos berörda maskinförare, och på vilket sätt det yttrar sig. Vi undersökte åsikterna hos åtta maskinförare och två produktionsledare med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Ett lag var Stora Ensos egna, och det andra ett entreprenörslag.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Under våren 2009 blev Umeå kommun intresserade av att göra en utvärdering av bostadsområdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvärdera det befintliga bostadsområdet Tomtebo för att kunna lära av detta, och på sätt förbättra framtida utveckling av bostadsområdet.Syftet med arbetet och utvärderingen är alltså att den ska ligga till grund för en förbättring av samhällsutvecklingen i Umeå kommun. Arbetet är begränsat till att endast handla om Tomtebo i Umeå kommun, och genom hela arbetet har svar på frågan ?Hur har Umeå kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? eftersträvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkätformulär som skickades ut till Tomtebos invånare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulär.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas.

Inom området entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt från innovationsprocessen och kreativitet till affärsplaner och marknadsföring.Så gott som alla av dessa böcker utgår dock ifrån att entreprenören har ett klart mål för sin förmåga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvägagångssätt om hur entreprenören ska lägga upp sina strategier, knyta kontaktnät, skaffa kapital och andra metoder för att nå sitt mål för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild där allt bara stegvis händer med ett lyckat mål. Ponera att entreprenören istället redan har givna resurser såsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjälp av dessa resurser. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. Använder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller låter det saker hända mer oplanerat och spontant? Med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda på hur entreprenörer i verkligheten förhåller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhållningssätten är lika olika som entreprenörernas personligheter.

Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

Syftet med arbetet är att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan människor uppstår och vad rummet används till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebär i nutid. Arbetet belyser även teorier om vad ett offentligt rum innehåller för aktiviteter och vad rummet bör innehålla för att locka till sig människor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för Deltavägen på Backaplan i Göteborg, där fokus ligger på strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna längs gatan. Arbetet baseras på litteraturstudier samt inventeringar av två gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet.En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap.