Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framställningen av lärandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielärare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet är ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan användas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter.

Syftet med vår studie är att skapa ett större perspektiv och att bidra till forskningsområdet kring sinnesmarknadsföring och dess utveckling genom att belysa en ämnesexperts perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju med färgexperten Per Nimer. Resultat: Trender har existerat och påverkat oss i årtionden. Trendutvecklingen påverkas genom skeenden i samhället vilka avspeglas i psykosociala och demografiska aspekter hos individer. Färger har olika betydelser beroende på i vilken kontext de figurerar i.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.

Denna undersökning är utformad för att ta reda på var människor stöter på New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. Undersökningen ska även försöka besvara vilka perspektiv det finns på New Age, vad som är vardagligt och vad som är avvikande samt hur integrerad New Age är i populärkulturen. För att genomföra denna undersökning användes blandad metodik av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen användes en enkät med fyra olika målgrupper ( 60 år). Inom varje målgrupp genomfördes 25 enkäter. Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera ålderskategorin.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur två perspektiv, elevperspektivet och lärarperspektivet.Genom enkätundersökningar i en sexa, sjua och åtta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta är klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor långa högstadiepraktik på grundskollärarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att få ytterligare ett perspektiv på klimatet i klassen.För att belysa klassrumsklimatet i både ett elev- och lärarperspektiv har jag läst litteratur inom området för attfördjupa mina kunskaper och för att använda som grund till den empiriska studien.Utifrån enkätundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare få lärares perspektiv på klassrumsklimatet. Jag har därför gestaltat ett fall som bygger på konflikter som framgår av enkätundersökningen och egna erfarenheter från min praktik i sexan, sjuan och åttan. Jag har sedan vänt mig till de tre klasslärarna till de aktuella klasserna för att få deras bild av fallet och hur man går till väga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har också försökt belysa hur lärarens ledarskap påverkar klimatet i klassen..

Syftet med detta arbete är att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle. I vårt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anställda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfällen och analyserat de dokument i vilka perspektiven är formulerade. Vårt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten är i stort formulerade så att påståenden om samhället, kunskap och individer framställs som självklara och odiskutabla sanningar.

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs på två skolor i två kommuner. Syftet är att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå. I vår undersökning utgår vi ifrån fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning får för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar på två skolor och dokumentanalys av åtta pedagogiska utredningar. Vi kan i vår undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig åt i utformning och innehåll.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.