Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

Projektledare är numera en vanlig titel och projekt används som arbetsform inom en rad olika verksamhetsområden. Det finns också generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte är kopplade till något specifikt verksamhetsområde eller typ av projekt, utan är av generell karaktär. Med utgångspunkt i detta vill denna undersökning titta närmre på hur generell projektledarrollen egentligen är. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsområde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsområde?Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer är naturligt då företag och organisationer använder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet.

AbstractI den här uppsatsen undersöker vi när och hur elevinflytande gynnar läroprocessen, vilka faktorer är det som krävs för att elevinflytande ska gynna lärprocessen, har även undersökt hur man kan arbeta med elevinflytande och varför elevinflytandet gynnar lärprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lärprocessen. Det är en uppsats som har skrivits utifrån vad fyra lärare anser och det är därför inte någon allmän åsikt som vi förmedlar. Uppsatsen är gjort med en fenomenografisk metod och det är således åsikter och uppfattningar kring elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen är att lärarens roll kan se ut på lite olika sätt men att arbeta med elevinflytande gör att läraren blir mer som en handledare.

Syftet med denna litteraturstudien är att belysa modersmåletsmålets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som ämne, men också som inverkan till andra ämnen utifrån ett interkulturellt perspektiv..

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

A main aim with the essay ?Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations? is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization.

A main aim with the essay ?Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations? is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations. Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication. Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization.

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi som konsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla de alternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska till kvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för att undersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- och försäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samt vilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av en tjänst. Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däribland våra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundens kvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka i vilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet. För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt att genomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- och försäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirin kunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden.

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmåga och de kompetenser som ingår samt hur synen på den kommunikativ förmågan har förändrats i kursplaner. Hur språkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingå för att utveckla den kommunikativa förmågan beskrivs. Vikten av både utbildning och träning för läraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal engelsklärare i grundskolans år 4-6 resonerar om kommunikativ förmåga samt hur de anser att språkundervisningen kan läggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som använts är den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lärare på olika skolor i två kommuner i Västra Götalands län.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet på DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsändare på Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under åren 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet på DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent än andra är universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. Innehållet i debattartiklarna fokuserar främst på att uppmärksamma specifika samhällsproblem, att kritisera den politiska sfären, argumentera existensberättigande, göra nylanseringar samtgöra normativa ställningstaganden. Det går även att observera en viss ökning av specifika ämnesområden över tid därinformera om lagar och regler är ett av de mer intressanta resultaten.

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Intern employer branding innebär hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehållet i arbetsgivarvarumärket till de anställda för att utveckla en arbetsstyrka som är trogen organisationens värderingar och målsättningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förståelse av den egna organisationens varumärke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare från två organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrån ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgångspunkt som berör kommunikativt lärande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumärket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler på ett flerdimensionellt och tydligt sätt.