Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder.

Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.? Hur överensstämmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?? Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp.De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande..

One can find it problematic to communicate in today?s information society and therefore has the importance of distributing information the right way grown. Managers possess the authority to control what information is to be distributed how and that has created a big need for managers to learn how to communicate. This study was conducted in hope of enlightening the phenomenon male and female management communication. We chose to do a case study on two managers on Solna Stad in Stockholm. One male and one female.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Detta examensarbete är en studie i hur man kan utforma en multifunktionell träningslokal, där rummet ska fungera optimalt under både livliga och lugna gymnastiska aktiviteter. Målsättningen har varit att skapa ett designförslag som ska ge de rätta förutsättningarna och möjligheterna för såväl ledare som deltagare.  Arbetet har utgått ifrån den multifunktionella träningslokalen Lilla Hallen på Vilsta Motionscenter i Eskilstuna, som har efterfrågat en ny designlösning. Detta för att träningslokalen är i behov av att förstärka sitt syfte på ett kommunikativt och strukturerat sätt samt kunna bidra i konkurrensen med andra träningsanläggningar.Studien har baserats på teorier kring uppmärksamhet, gestaltlagar, färg, ljus och kontrast, form och funktion, ikoner och konturer samt ljud. De metoder som har tillämpats är rumsanalys, intervju, introspektion och referensobjekt.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda på vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gäller bildämnet, samt genom intervjuer med lärare ta reda på hur de arbetar med bildämnet i skolan. Frågeformuleringarna som jag använt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsätt som vi idag har på bild som ett kommunikativt ämne? Varför är det viktigt att arbeta med bildämnet i skolan? och hur arbetar några lärare på fältet med bildintegration, vad vill de uppnå och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har både känslomässiga och kognitiva motiv, vilka hjälper barnet att organisera känslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framställa med bilder. Jag har också kommit fram till att bilden är av stor betydelse för inlärning av olika kunskapsområden och för utveckling av kommunikation.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten.

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.