När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ?läskoden? tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan kan användas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lärande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhållningssätt inverkar på barnens möjlighet till lärande kring lärplattan. Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar gällande lärplattan granskas. Studiens frågeställningar besvarades utifrån den sociokulturella teorin.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan.Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika.

När användare bestämmer sig för att utveckla gränssnitt till sina system sker detta via någon form av verktyg. Vi måste avgöra vilken utvecklingsmetodik som ska användas och hur vi kan tillföra mer funktionalitet för att systemet inte ska bli föråldrat. För att svara på detta bryter vi upp arbetet i två delar. I första delen undersöker vi vilken programmeringsmetodik som lämpar sig bäst för gränssnittsutveckling genom en undersökning i två delar. I andra delen ser vi över vilka lösningar som existerar för att implementera ny funktionalitet till ett verktyg för att sedan presentera en egen lösning..

Introduktionen av nätupplagor på svenska dagstidningar har haft storinverkan på svenskarnas nyhetsläsande, samtidigt som dennapublicering i flera kanaler också skapat stora förändringar gällandejornalisternas arbetssätt. Medan en dagstidning i pappersform oftastendast har en deadline per dygn, präglas nättidningarna starkt av enkontinuerlig publiceringsprocess. Vi har med denna uppsatsundersökt vilka krav flerkanalspublicering ställer på journalistensarbetsverktyg, med utgångspunkt i vilka hjälpmedel som används idagsläget. Vi har använt oss av etnometodologisk och etnografiskmetod, där vi intervjuat och observerat ett antal reportrar ochfotografer i deras dagliga arbete på Göteborgs-Posten. Under vårstudie har vi funnit ett antal programvaror och fysiska redskap sombör finnas i en journalists verktygslåda.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur.

Syftet med mitt examensarbete är att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan påverka lärandet för andra ämnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfälle per klass, och intervjuer har därefter genomförts med klasslärarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv är att tolka, förstå och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnåtts under arbetets gång.

Bilden har stor betydelse för barns talspråksutveckling. I denna uppsats undersöks hur några pedagoger i fyra olika förskoleklasser använder sig av bilden för att främja en talspråksutveckling hos barnen. I Forskningsbakgrunden åskådliggörs några olika övergripande arbetsmetoder där man använder sig av bilder för att främja detta: Tematiskt arbetssätt, Reggio Emiliapedagogiken, samt Kiwimetoden och Bornholmsmodellen vilka är utformade för att utveckla barns språkliga medvetenhet. Inom de olika metoderna används olika verktyg som samtal, berättande och datoranvändning för att främja en talspråksutveckling. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer samt en deltagande observation av ett av de intervjuade pedagogernas undervisningstillfällen.

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstånd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick från fem frågeställningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, språkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprätthållande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen ägde rum och dess innehållsmässiga karaktär och slutligen kommunikationens kvalitet i förhållande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstånd. Sociokulturell teori bygger på uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan människor och mellan människor och kulturella kontexter och språket är ett grundläggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstånd avser att beskriva olika perspektiv som utgångspunkt för att studera de kommunikativa processerna.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande.

Introduktion: Sepsis är en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsätter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbättra sepsisvården. Följsamheten har dock visat sig vara låg. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vård för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Luleå kommun är en organisation som länge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. Då Luleå kommun även är en stor organisation med över 7000 anställda i olika fält så är det även av intresse för kommunen i sig att deras personal håller en hög kompetensnivå. Luleå kommuns strävan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger på ett nätverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie är att undersöka hur Luleå kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nätverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förståelse till vad ett sådant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.