Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

 Globaliseringen och den avancerade informations- och kommunikationstekniken har möjliggjort för företag att låta personalen arbeta utspritt på olika geografiska platser, vilket har gjort att distansledarskap är ett växande fenomen. Studiens syfte var att, utifrån ett chefsperspektiv, få ökad kunskap om ledarskap på distans med fokus på vilka eventuella utmaningar som distansledarskap för med sig samt vilka verktyg och strategier som blir särskilt betydelsefulla vid denna form av ledarskap. Fem fokuserade intervjuer, som analyserades med induktiv tematisk analys, visade att de utmaningar som distansledarskapet förde med sig var: att ständigt vara nåbar och tillgänglig, att upptäcka problem i tid, att balansera och anpassa kontakten samt att få tiden att räcka till. De verktyg och strategier som blev särskilt betydelsefulla var: samarbete och stöd inom organisationen, dokumentation och informationshantering, kommunikation, schemalagda möten samt fysisk närvaro och tillgänglighet. Studiens resultat visade att regelbunden kontakt och förtroendeingivande relationer får betydelse för distansledarskapets framgång.

Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskans arbetsledaransvar i ett omvårdnadsteam sett ur hennes eget perspektiv samt vilka otydligheter/svårigheter som kan vara förknippat med detta. Tidigare forskning som speglar sjuksköterskans egen syn på arbetsledaransvaret är begränsad. Fem semi-strukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes på en somatisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Dessa transkriberades sedan ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys (1991).

Den här rapporten hanterar ett uppdrag från företaget Logica gjort som ett examensarbete på utbildningen Högskoleingenjör inom Datateknik, programmet Webbutveckling/Programmering och datanät, på Tekniska Högskolan i Jönköping. Uppdraget gick ut på att kontrollera om ett system skrivet i programmeringsspråket PL/SQL går att konvertera till Java. Programmet i fråga var ett reskontrasystem.Syftet med projektet var att företaget skulle kunna konvertera deras system på ett så kostnadseffektivt och tidsbesparande sätt som möjligt. Frågor som rapporten har tagit upp är huruvida det finns konverteringsverktyg som kan göra detta och om i så fall det finns några ?Best-practises? angående detta.

Ekologiskt bostadsbyggande för en hållbar framtid..

Sekretessbelagd.

The purpose of this study is to examine in what extent primary school teachers, teaching children in the age of 6 to 9, choose to use digital tools in their teaching of mathematics. I also want to examine what these teachers think, in terms of advantages and disadvantages, about using digital tools on their mathematics lessons. Finally I want to examine what skills they possess about digital tools.I am using a quantitative method to collect my data. The quantitative survey consisted of a questionnaire survey of ten questions that 38 primary school teachers have answered.The results of my study show that the teachers to some extent use digital tools when they teach mathematics and that the availability of various digital tools are generally good. But it turns out that the availability of tools is not a guarantee that they are used in teaching of mathematics.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan bilder och språk. Litteraturstudien behandlar vad en bild är, bildämnets historik, bild och inlärningsstilar. Här belyses hur bilden påverkar vårt minne och vår förmåga att förstå omvärlden. Möjligheter och svårigheter i arbetet med bilder lyfts också fram. Vidare redovisas resultatet från observationer gjorda i år 1-3 och i år 7-8.

Syftet med den här studien är att, med utgångspunkt i våra fallföretag, identifiera och beskriva de verktyg koncernledningar har att arbeta med och analysera hur dessa verktyg kan användas för att uppnå organisk tillväxt. Detta ska sedan mynna ut i konkreta råd till Trelleborgs koncernledning samt bidra till forskningen kring organisk tillväxt i koncerner. För att uppfylla detta syfte har vi gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande två koncerner, där semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primärdata. Då få studier tidigare gjorts kring organiskt tillväxt i koncerner är studien gjord utifrån en abduktiv ansats med växelvis insamlande av data och relevanta teorier från flera olika forskningsområden. En teoretisk syntes har därefter byggts upp för att ligga till grund för analysen.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare.

Studiens syfte har varit att beskriva och förklara hur pedagogerna i förskolan förbereder och genomför föräldrasamtal . Fokus har legat på de svårigheter man upplever och vilka medvetna och omedvetna strategier som används. De samtal som avses är i första hand ?de andra? samtalen, alltså alla dessa samtal som förs förutom de obligatoriska utvecklingssamtalen. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med pedagoger i förskolan.Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv för att analysera vilka språkliga och fysiska verktyg pedagogerna använder.

Stress och träning är ett omdiskuterat fenomen bland människor, i media och i reklam i dagens samhälle. Allt fler människor studerar också på universitet och högskolenivå för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. På högskolenivå krävs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. Vår studie vill öka förståelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska träning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhälle var utgångspunkten för att belysa fenomenet.