Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision.

Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM. Frågeställningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrån dagens tidplan på så sätt att det ärinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som används idag kananvändas för tidplanering av ett BIM-projekt.

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Projekt har blivit en arbetsform som är vanlig i många branscher, i många organisa-tioner och för många olika uppgifter, och som dessutom ofta är det normala sättet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella projektmodeller. Des-sa är vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De är ofta tänkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma särdrag, t.ex. likartade projektmål, genomförs i samma bransch eller har fokus på vissa aktörer.Undersökningen utgår från en modell som består av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förändringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans på ett stiliserat sätt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen är i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder på att den domän som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmässiga organisationer och däri främst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgränsad domän.

This thesis examines a project that has been conducted at a software development company. The aim is to investigate which problems firms of this kind faces performing projects. We choose a theoretical frame consisting of a modern view on how to manage projects. The view argues that the management of each project has to be adapted to the situation at hand. This theory is divided into two separate streams of reasoning; one emphasize learning, delegation of responsibility and flexibility, while the other argues for control, time planning and the importance of keeping to the plans.When we compare the theories to the case we draw three main conclusions: A thorough phase of investigation is required to produce the necessary planning documents.

Försenade projekt är vanligt förekommande i byggbranschen och ger i regel en ökad kostnad för projektet. I examensarbetet studeras vad som är orsakerna till att förseningar uppstår och även hur ekonomin för projekten påverkas.Arbetet bygger på att författaren har intervjuat personer som har haft goda kunskaper om projekten och dess förseningar. I studien har fyra projekt som blivit försenade studerats. Respondenterna har varit platschefer för tre av projekten, en arbetschef för det fjärde projektet samt beställare för två av de studerade projekten.Syftet med examensarbetet är att försöka kartlägga orsakerna till att byggprojekt blir försenade. Det ska även framkomma förslag till hur förseningar kan elimineras eller minskas.Studien har visat att förseningar kan uppstå i flera olika skeden.

I denna rapport presenteras ett existerande system som kan hantera paketerade program (?building blocks?) modulärt. Systemet tillämpas på produkten iipax. Ett building block är en enhet (?plugin?) som kan förflyttas mellan iipax-projekt.

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen.Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen.Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied.

IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten.

IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten.