Vårt examensarbete har genomförts på företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste året har företaget haft motgångar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har således syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nått implementering. För att uppnå syftet har vi utgått från en, i stort sett, kvalitativ ansats där primärdata har insamlats genom metoder såsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundärdata inhämtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer på fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivåer. Detta har påvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gäller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Att arbeta i projekt anses som en engångsuppgift som används för att t.ex. uppnå ett eller flera prestationsmått. Denna arbetsform har blivit vanligare över tiden och används av olika organisationer och företag för att nå optimal vinst. Då projekt som arbetsform har blivit mer vanligt undgår den inte från problem. Ett vanligt hinder i arbete med projektform är då företag har multiprojekt, problemet ligger främst att kunna prioritera vilket projekt som skall bedrivas före ett annat.

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

När är en bild färdig och vem bestämmer det? Hur viktig är en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rätt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebär att någon annan än kreatören avgör om ett projekt är slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kända svenska bildskapare intervjuas om deras syn på den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller ändra det som ritats och utan tillgång till förstudier eller skisser..

Syftet med denna studie är att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som används i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier påverkar förtroendet för sändaren. Genom en kvalitativ analys av dåvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvågskatastrofen 2004, visar denna studie på vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angående förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gällande allmänhetens uppfattning i förtroendefrågan. De kommunikativa praktikerna från Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus på stil och tilltalssätt samt perspektiv.

Emotikoner är ett vanligt inslag vid datormedierad kommunikation, såsom på den sociala nätverkstjänsten Twitter. Emotikoner tycks ha en vedertagen roll som känslomarkörer i en text, men forskning har visat att de även har andra funktioner av mer pragmatisk art. En mer nyanserad bild av emotikoners funktioner på Twitter kan öka förståelsen av hur de ska tolkas i texter och stödja utvecklingen av automatiska textanalyser där emotikoner förekommer. Då funktionerna hos emotikoner ur ett pragmatiskt perspektiv tidigare har studerats främst inom ramen för andra språk och kommunikationskanaler bidrar denna studie med en analys av kommunikativa funktioner hos emotikoner i twitterinlägg skrivna på svenska. 202 twitterinlägg innehållande fem olika typer av emotikoner analyseras med utgångspunkt i existerande litteratur om emotikoner samt pragmatiska teorier som talaktsteori, artighetsteori och implikatur.

Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera de kostnader som fångas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte är att ge förslag på vad som kan förbättras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning är analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lärare använder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att få en bild över dessa lärares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet är grundat på en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lärare samt en skolledare, alla verksamma på samma skola. Frågeställningarna var utformade så att de kunde ge svar på hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utsträckning lärarna anser sig kunna påverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar även litteratur kring det aktuella ämnet. I England har två utvärderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt både på kort och lång sikt.