Den här rapporten beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som påträffats i en mikroskopisk studie som gjorts på fyra stuffer från Dammen nära Dannemora, inkluderande vanliga och påträffade malmtexturer. Två av proverna analyserades med mikrosond..

I föreliggande uppsats observeras två SFI-studerande på sina respektive praktikplatser, en skola och en förskola. Ambitionen med undersökningen är att beskriva och analysera några kommunikativa situationer som SFI-praktikanter kan ställas inför och bör behärska på sina praktikplatser. Jag frågar mig om deltagarna besitter de kompetenser som behövs på praktikplatsen och vilka situationer som bereder dem mest svårigheter. Slutligen undrar jag om de praktikplatser deltagarna placerats på är bra praktikplatser ur språkutvecklingssynpunkt och försöker se vilka faktorer som påverkar detta. Jag kommer fram till att deltagaren som praktiserade på en grundskola ställdes inför många skiftande kommunikativa situationer och också ofta besatt de kommunikativa kompetenser som krävdes.

Syftet med vår studie var att synliggöra om och hur engelsklärare i årskurs fyra till sex anseratt undervisningen i engelska utvecklar elevernas muntliga kommunikationsförmåga. Vi genomfördetre kvalitativa undersökningar i samma kommun genom att använda oss av en formav fokusgruppsamtal. Det slutgiltiga resultatet visade att lärarna som deltog i studien ansåg attelevens kommunikativa förmåga är den viktigaste kunskapen att utveckla inför framtiden.Trots detta framkom det att många lärare prioriterade bort samtalsövningar i sin undervisning.Istället lades fokus på arbete med lärobok och övningsbok, vilket resulterade i att det intefanns tid över till kommunikativa aktiviteter. När lärarna fick samtala om sin undervisningframkom det att läroboken måste kompletteras med andra övningar för att alla mål i kursplanenför engelska ska uppnås, något som vi även fann stöd för i tidigare forskning..

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola.De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap.

I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Detliggerstorpresspådagensföretagdåglobaliseringenökatvilketresulteratihögrekonkurrens.Dethardärförblivitviktigtförföretagenattintebaragörarättsakerutanattgörasakerrättförattkunnakonkurrera.Syftetmedstudienärattundersökahurenorganisationkanarbetamedeffektiviseringavadministrativaprocesser.Empirisktämnassyftetbesvarasgenomenfallstudieavettföretagitransportbranschen.Litteraturstudiensomrapportenbyggspåbehandlarprocessutvecklingocheffektiviseringinomadministrativaprocesser.Enprocessärenkedjaavsammanlänkandeaktivitetersomärfunktionsöverskridande(Ljungberg&Larsson2001).LitteraturenochmetodernasombehandlasgrundarsigpåteorierinomLeansomsyftartillatteffektiviseraprocessermedkundvärdetifokus(Kumar,Choe&Venkataramani2012).VidarebeskrivsVärdeflödeskartläggningellerValuestreamMapping(VSM)somärenformavprocessanalysochettverktyginomLean(Haefner,Kraemer,Stauss&Lanza2014).VSMsyftartillattbrytanedaktiviteternaivärdeskapandeochickevärdeskapandeaktiviteterförattsedanelimineradeickevärdeskapandeaktiviteternaochpåsåvisökatkundvärdet(Rohac&Januska2014).Studienbaseraspåenkvalitativfallstudiemedabduktivansats.Företagetsomfallstudiengenomförtspåärettmedelstortspeditionsbolagsomharvuxitunderdetsenastedecennietochfördubblatbådepersonalstyrkaochomsättning.Isambandmedtillväxtenharföretagetsadministrativaprocessertappatstrukturochdeanställdaharskapategnaarbetsrutiner.Detempiriskamaterialetärhämtatutifrånuppstartsmöte,observationersamtintervjuerhosfallföretaget.Urmaterialethardetgåttattutläsavilkaaktivitetersomskeridenadministrativatransportprocessenvilketsammanställsienprocesskarta..

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Lean är ett arbetssätt som bygger på att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar värde för kunden. Traditionellt har Lean använts i produktionsprocesser, men har på senare tid även spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats så mycket om är administrativa processer. Administrativa processer består huvudsakligen av informationsflöden och är svårare att mäta än material i produktionsprocesser.Denna studies syfte är att undersöka möjligheterna med att använda Lean i administrativa processer genom att utgå från olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har använt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. Anställda på fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angående deras administrativa processer.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för lärares strategier i klassrummet, genom att ta reda på vilka kommunikativa strategier lärare använder sig av för att underlätta undervisningssituationen för alla elever i klassen, samt vilka strategier de använder sig av för att hantera mångfalden av elever och anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.Teori: I inledningen av mitt teoriavsnitt redogör jag kort för de olika perspektiv på specialpedagogik som ofta framhålls. Utifrån en sociokulturell forskningsansats, har jag angett en syn på kunskap och lärande, som ett socialt fenomen, vilket sker i interaktion med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv spelar läraren en viktig roll för elevers lärande, i rollen som den mer kompetente vägledaren. Genom att läraren tar reda på vilken kunskapsnivå eleven befinner sig och stödja just där, kan läraren ge ett stöd i verklig mening. För att i teorin fånga in lärares strategier som inte bara har med lärande att göra redogör jag också för teorier om social ordning, vilka hör ihop med lärarens roll som ledare i klassrummet.Metod: Metoden är etnografiskt inspirerad och den insamlingsmetod jag har använt mig av är deltagande observationer, vilka jag har dokumenterat med hjälp av att skriva fältanteckningar.

Att kommunicera är en mänsklig rättighet, men det är inte alltid självklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra män i åldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera år intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan från intervjuerna kategoriserades utifrån de tematiska områdena inlärning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlärning.

Samtalsanalys har tidigare använts som ett komplement till traditionellt använda standardiserade tester för att undersöka mer funktionella aspekter av kommunikation (Wells & Local, 1992; Yont, Hewitt & Miccio, 2002; Samuelsson 2009). Syftet med föreliggande studie är att utifrån sytematiska analyser av vardagliga samtal och logopedisk intervention utforska relationen mellan kommunikativa behov i vardagen och mål med intervention för barn med språkstörning.Tre barn med språkstörning filmades i vardagliga samtal hemma och på förskolan samt vid ett behandlingsbesök hos logopeden. Materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer. Intervjuer och retrospektioner genomfördes med föräldrar, förskolepersonal samt behandlande logoped för att ytterligare belysa barnens kommunikativa situation.I föreliggande studie framkommer att de kommunikativa behov barnen har relaterar till de mål som sätts upp i logopedisk behandling. På grund av deras fonologiska svårigheter påverkas barnens kommunikation då det ofta uppstår problemkällor, deras yttranden ignoreras och deras talutrymme inskränks.

AbstractTiteln på studien är kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Det här examensarbetet har utförts på uppdrag av Logica part of CGIoch i samarbete med deras kund Thermoprodukter. Syftet med arbetetär att undersöka om Thermoprodukters verkliga processer stämmeröverens med Microsoft Dynamics NAV Process Flows.Genom att först göra en analys av Microsoft Dynamics NAV ProcessFlows har den tänkta arbetsprocessen identifierats. Sedan harThermoprodukters processer identifierats samt ritats upp i ett flödes-­??schema. För att slutligen kunna jämföra processerna och få ut ett resultatom dessa stämmer överens eller inte.Resultatet visar att processerna stämmer bra överens med varandra menatt det självklart finns skillnader då Thermoprodukter har en delspecialbyggda moduler..