Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillväxten och kostnadseffektiviteten vilket främjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, så som inrikesflyg-, el-,järnvägs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestämde den svenskaregeringen att även avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli år 2009 råder detkonkurrens på apoteksmarknaden. På en marknad i konkurrens måste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie äratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har påverkats dåorganisationen har gått från en monopolsituation till konkurrens..

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallärare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan består av två matematiklektioner från år 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.Lärarna var i många delar medvetna i sitt sätt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kändes trygg. Under lektionerna observerades två parallella språk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt språk. Det framkom att ett tydligt förhållningssätt beträffande matematiskt språk kan underlätta för elevens inlärning samt medvetandegöra läraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mål i fokus. .

Uppsatsen utgår från syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrån poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen.Mensdiskurser ska förstås som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fånga genom att analysera vad som här kallar mensrådgivningslitteratur. Därutöver har fyra unga tjejer som fått mens intervjuats om hur de förhåller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. Utifrån tre teman har därefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hämtats från Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstånd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick från fem frågeställningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, språkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprätthållande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen ägde rum och dess innehållsmässiga karaktär och slutligen kommunikationens kvalitet i förhållande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstånd. Sociokulturell teori bygger på uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan människor och mellan människor och kulturella kontexter och språket är ett grundläggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstånd avser att beskriva olika perspektiv som utgångspunkt för att studera de kommunikativa processerna.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande.

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Syftet med denna studie är att beskriva olika elevers syn på muntlig kompetens utifrån deras självbedömning, kommunikativa bakgrund och strategier för ökad muntlig kompetens. Min studie tar sin utgångspunkt i hermeneutisk teori, eftersom jag strävar efter att förstå hur elever upplever en del av sin verklighet och hur dessa upplevelser kan skilja sig åt mellan olika elever. Studien utgår från en kvalitativ ansats och åtta semistrukturerade intervjuer med elever från handelsprogrammet i årskurs tre på gymnasiet. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I intervjusvaren går det att relatera elevers syn på muntlig kompetens främst till tryggheten i klassrummet och hos dem själva, möjligheterna att öva in en muntlig säkerhet i skolan och hemma, samt till möjligheten att få kunskap om hur de kan utvecklas till en bättre talare..

Det primära syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som används i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser på integrering av autistiska barn. För att ta reda på detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi även gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer från tre olika yrkesgrupper. Detta för att få mångfald och olika perspektiv på vår problemformulering. De resultat vi kommit fram till stämmer förhållandevis väl överens med den litteratur vi tagit del av.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lärare och elever talar om språk i några givna skönlitterära texter samt vilka ord de använder när de gör det. Jag har sedan gjort en text- och diskursanalys för att se hur diskursiva praktiker i en skolkontext påverkar informanternas läsning av texten. Jag har också diskuterat huruvida informanterna använder ett metaspråk när de talar om de skönlitterära texterna samt vidrört frågan om den enligt vissa lägre prioriterade språkliga delen i skolans svenskämne. Resultatet visar på att eleverna och lärarna använder få metaspråkliga begrepp men överlag har god metaspråklig förmåga. Mönster av hur man talar om skönlitterär text i skolan kan urskiljas, där värderingar och subjektiva bedömningar spelar in.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens.

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. .

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har påverkat deras identitetsskapande. De tre frågeställningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka är de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om några, gör de intervjuade personerna motstånd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poängterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik är essentiellt för lärarutbildningens och läraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.