Eftersom mina intressen rör barn, natur och framtidsfrågor är det naturligt för mig att examensarbetets syfte fokuserar på och utgår från det som är närmast barnen, det vill säga närmiljön. Examensarbetet undersöker hur en planerad undervisning om närmiljö leder till ökad begreppsförståelse om närmiljö hos eleverna i årskurs 3 samt hur undervisningen kan se ut för att eleverna på ett lustfullt sätt, ska lära sig mer om närmiljön. I en tredjeklass genomförde jag vid åtta olika lektionstillfällen en planerad undervisning med fokus på närmiljö och därefter använde jag mig av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att eleverna har tillägnat sig en viss förståelse för begreppet närmiljö samt att de ibland har mer förståelse än vad vi och de själva tror att de har. Genom att använda olika lektionstillfällen visar undersökningen att miljön blir stimulerande och inlärningen sker på ett lustfullt sätt..

Syftet med det här arbetet var att få en djupare förståelse för vad de nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lärare tyckte om de nationella proven och hur de påverkar undervisningen, bedömningen och betygssättningen i matematikämnet. I studien har fem verksamma lärare i årskurs 6 intervjuats angående sina åsikter och erfarenheter kring de nationella proven. Resultatet visade att lärarna är positivt inställda till proven men att bland annat rättningen är det jobbiga med proven. De nationella proven ha en stor påverkan på undervisningen enligt lärarna då de repeterar mycket inför proven.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka vilket synsätt lärare i idrott och hälsa har på inkludering samt på momentet specialpedagogik inom ramen för lärarutbildningen.Hur förhåller sig lärare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hälsoämnet?Vilka uppfattningar har lärare kring den utbildning de har fått inom specialpedagogik i lärarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativa intervjuer använts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlästs. Vidare har överstrykningspennor använts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frågeställningar där teoretiska perspektiv använts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lärare inom idrott och hälsa vill förhålla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av särskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hälsoämnet beskrivs som en utsatt miljö och särskilt svårt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Examensarbetet handlar om skolans värdegrund, vad värdegrunden innehåller och hur detta innehåll kan användas i skolans dagliga verksamhet. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur innehållet i värdegrunden kommer till uttryck i skolans arbete. De frågor vi ställde var, om en undervisning som på ett medvetet sätt behandlar värdegrundens innehåll ökar elevernas förmåga, att dels samtala om etiska problem och dels motivera sina ställningstaganden. Dessutom ställde vi frågan, hur lärarna förhåller sig till arbetet med och innehållet i den värdegrund som Lpo 94 anger att skolan ska förmedla till eleverna. Vårt resultat visar att eleverna tyckte att det var viktigt att prata om etik och moral och om hur man uppför och beter sig mot andra i sin omgivning.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om användning av Concept Cartoons, som hjälpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sådana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i år 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjälpmedel inte är tillräckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.

Denna studie syftar till att undersöka tre andraspråkslärares skönlitteraturundervisning i grundskolans senare del. Studien utgår från frågeställningarna vilken skönlitteratur som läses och hur den väljs, hur lärarna undervisar med hjälp av skönlitteratur, vilket syfte skönlitteraturundervisningen har samt vilka svenskämneskonceptioner som går att urskilja. Genom metoden kvalitativa intervjuer framgår det att de tre lärarnas undervisning har mycket gemensamt. Övervägande av verken är ungdomslitteratur, men det förekommer också biografier och vuxenlitteratur. Vilka böcker som läses väljs till stor del gemensamt på de olika skolorna, men mängden tillgänglig litteratur varierar på de olika skolorna och är störst på skolan som baserar all undervisning på teman och kring skönlitterära verk.

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter.Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken omfattning eleverna får arbeta enskilt i matematikboken och i vilken omfattning de får kommunicera med varandra. Vi vill undersöka vilka arbetssätt som lärarna prioriterar i sin undervisning. Litteraturen berättar att när eleverna kommer till skolan har de ett vardagligt språk. I matematiken möts de av ett nytt, mer formellt språk, fullt av nya ord och begrepp. Genom att eleverna får möjlighet att kommunicera med varandra övar de upp sin språkliga förmåga som är en förutsättning för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en matematisk förståelse.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Bakgrund: Studiefrämjandet är en organisation som har i uppgift av staten att främjafolkbildning. De arbetar med kulturutveckling och agerar stöd för föreningar som är inriktadepå kultur och fritidsintressen. I sitt arbete stöter de på många människor och ställs ofta infören kommunikativ situation. Studiefrämjandet undersöktes med inriktning på deraskommunikationsplan men främst med fokus på deras bemötande. Utan riktlinjer kan det varasvårt att veta hur man ska agera och speciellt för någon som är ny antingen som anställd eller som cirkelledare i Studiefrämjandets regi.Syfte: Att undersöka Studiefrämjandets kommunikationsplan med inriktning på bemötande och ge förslag till förbättringar.Metod: En kvalitativ undersökning av Studiefrämjandets material som granskats med hjälp avexisterande kommunikationsteorier och vetenskapliga artiklar.Resultat: Det visade sig att Studiefrämjandet inte har någon utförlig kommunikationsplan eller någon utbildning inom kommunikation.

Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse.

I den empiriska undersökning har fem idrottslärare intervjuats om vad det innebär att varaidrottslärare i dagens skola. För att genomföra undersökningen används kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer på djupet och förstå hur lärarna tänker, dels angåendearbetet som lärare i stort och dels arbetet som just idrottslärare.Alla fem lärarna är tvåämneslärare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefär samma strukturpå sina idrottslektioner. Däremot skiljer de sig lite när man tittar på betygsbedömningen. Fyraav lärarna utgår ifrån de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet är objektivt.Svaren från intervjuerna har jag kopplat till de förändringar som skett i skolan under desenaste 25 åren.