Att leva med en kronisk sjukdom som hjärtsvikt innebär en ständig oro och ibland ångest. Information och undervisning om den förändrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hälsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa människors upplevelse av information och undervisning i samband med hjärtsvikt. Resultaten baserades på 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men även manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att känna brist på och inte förstå information, att få individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning är större efter utskrivning.

Syfte och frågeställningarDenna studie syftar till att undersöka idrottslärares inställning till, samt erfarenheter av åldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.? Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?? Vilka begränsningar och möjligheter upplever idrottslärare med åldersintegrerad undervisning i jämförelse med åldershomogen undervisning?? Hur är förutsättningarna för idrottslärare att lyckas få till en god undervisning för samtliga elever om man jämför åldersintegrerad undervisning med åldershomogen undervisning?MetodI studien deltog fem idrottslärare som alla är eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av både åldersintegrerad och åldershomogen undervisning i årskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrån en ramfaktorteori och tidigare forskning.ResultatEnligt intervjuade personer är åldersintegrering är en ramfaktor som främst ger begränsningar, de var sparsamma med att påvisa möjligheter med undervisningsformen.

Syftet med arbetet är att visa hur lärare karaktäriserar individanpassad undervisning. I detta ingår deras definition av begreppet och hur de går tillväga i det praktiska arbetet. Vår undersökningsgrupp består av sex gymnasielärare eftersom vi själv vill få influenser till vårt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgått ifrån är fyra frågeställningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Detta är ett forskningsarbete där jag har undersökt elevernas upplevelser av en läroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas åsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör på matematiklektionerna och att de har svårt att uttrycka och beskriva vad matematikämnet innebär. Eleverna uttrycker en önskan om att få en variation i undervisningen, där de får arbeta både individuellt och i grupp och med en mängd olika material och matematiska områden.

Detta arbete är resultatet av en undersökning på en grundskola och en gymnasieskola som använder ämnesövergripande och tvärvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien är att jämföra initiativtagares, lärares och elevers åsikter angående arbetssättet och att dessutom jämföra de två skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gått till och hur den är organiserad. Vidare redogörs informanternas syn på för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förändringar..

Syftet med studien är att synliggöra lärarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frågeställningar är: Hur talar lärarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lärarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utsträckning och på vilket sätt tar lärarna hänsyn till varje elevs behov och förutsättningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande. Examensarbetet tar avstamp ifrån de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lärarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lärarna anser att individanpassad undervisning är av betydelse för elevers lärande.

I detta arbete används begreppet ?kvalitativt god matematikundervisning? i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil..

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie vars syfte är att ge en inblick i läroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur mycket och på vilket sätt läroboken används i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skäl som lyfts fram i litteraturen för att använda lärobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lärobokstyrd undervisning är mycket vanlig undervisningsmetod som används i matematikundervisningen i grundskolan. Läroboken används för att enkelt kunna nivågruppera eleverna, för att underlätta för lärarens planering, som en lärare, som en garanti att läro- och kursplanens mål uppnås, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta självständigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för läroboksstyrd undervisning är att den undervisningsformen har en tradition, är tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lärare samt att matematikämnet är hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lärobokstyrd undervisning är att den ger undervisningen struktur, läroboken innehåller differentierade uppgifter samt är en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med läroboksstyrd undervisning.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..