Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men stÄr likvÀl utan röstrÀtt. Denna studie undersöker pÄ vilka grunder vi kan utesluta personer frÄn demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det fÄr för Äldersstrecket, vÄrt sista röstrÀttsstreck. Studien utförs frÄn tre perspektiv; empiriskt (Àr), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material anvÀnds dels röstrÀttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgÄngen ser vi hur röstrÀtten gradvis utvecklats frÄn 1866, frÄn att först innefatta en mÀngd spÀrrar mot deltagande till att idag endast avgrÀnsas med Äldersstrecket.

SammandragAtt organisationer lÀr Àr ofta en förutsÀttning för att nÄ goda resultat. Viktigt för lÀrandet Àr att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lÀrande organisation Àr detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rÄdande lÄgkonjunkturen har mÄnga organisationer varit tvungna till stora nedskÀrningar. Detta gÀller inte minst flygbolaget SAS.

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hÄllbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av skolledning samt undervisande lÀrare i NO- och SO-Àmnen vid tvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner i nordöstra SkÄne.Baltic 21E:s övergripande mÄl gÀller alla utbildningsnivÄer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, vÀrderingar och fÀrdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivÄer i samhÀllet för att skapa ett hÄllbart samhÀlle. Eleverna ska ocksÄ ha fÀrdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna nÄr likvÀrdiga kunskapsmÄl trots att de tvÄ skolorna bedriver undervisningen olika. LÀromedlen Àr samma eller i vart fall likartade och innehÄller de punkter Baltic 21E pekar pÄ.De anvÀnda lÀromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsstÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men Àmnena bör samordnas bÀttre. Begreppet hÄllbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, sÄ att den Àmnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lÀttare att förstÄ för eleverna..

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrÄn ett dialogiskt perspektiv dÀr en av samtalsdeltagarna Àr en ung man (M) med autism som anvÀnder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begÀran av föremÄl eller aktiviteter) sekventiellt Àr konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvÀndning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig pÄ videoinspelat material av tvÄ kvÀllar dÄ M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis anvÀnds som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lÀmpar sig vÀl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Varje Är dör ca 9 000 personer plötsligt och ovÀntat i Sverige. Det innebÀr en kris för de nÀrstÄende och dÀrför Àr det av största vikt att sjuksköterskan har kunskap och kompetens att bemöta dem. I enlighet med Travelbee?s omvÄrdnadsteori dÀr den mellanmÀnskliga relationen Àr ett centralt begrepp, tar hon Àven upp vikten av att sjuksköterskan skall ha kunskap om lidande, sjukdom, ensamhet och död. Föreliggande litteraturstudie syftade till att beskriva sjuksköterskans bemötande av nÀrstÄende i samband med en persons plötsliga och ovÀntade död.

MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur Försvarsmaktens (FM) personalförsörjning ochurvalsprocesser fungerar för officerare i nivÄ 3. Hur sÀkerstÀller man rÀtt kompetens i dennaplanerings ? och placeringsprocess. Tillvaratar och utvecklas individens kompetens genomdelade vÀrderingar och mÄl i syfte att skapa engagemang och en kreativ miljö ledande tillkompetensförnyelse och hög produktivitet? Hur upplevs denna process fungera urorganisationens - och ur den enskildes synvinkel.Uppsatsen inleds med en teoretisk introduktion som bygger pÄ Jay Halls kompetensprocessoch kompletteras med Sandberg och Targamas teorier om kompetensförnyelse.Metoden har sin kunskapsteoretiska bas i intervjuer med befattningshavare nivÄ 3 varsinformation utgör primÀrdata för analysen.

Bakgrund: MÄlet med triage Àr att rÀtt vÄrdinsats ska nÄ rÀtt patient i rÀtt tid och ett flertalolika system anvÀnds för att underlÀtta prioriteringen. Beslutsfattandet Àr en central del iarbetet med triage och sannolikhetsbedömningar baserade pÄ sjuksköterskans tidigareupplevelser har en viktig funktion. Travelbee presenterar sin syn om att kommunikationmellan sjuksköterska och patient Àr ett medel för att nÄ en mellanmÀnsklig relation och föratt kunna tillhandahÄlla omvÄrdnad. Kompetens kan beskrivas som individens samladeförmÄga att identifiera, bedöma och utföra nödvÀndiga ÄtgÀrder. Utvecklingen av kompetensbeskrivs av Benner och bestÄr av fem steg.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med spotcheck i receptionen, med fokus pÄ patientsÀkerheten, dokumentation, den egna kompetensen, anvÀndandet av anvÀndarstöd samt hur de upplever arbetssituationen vid spotcheck. Spotcheck Àr en ny arbetsmetod för akutmottagningen pÄ Akademiska Sjukhuset, men har anvÀnts pÄ andra akutmottagningar i Sverige sedan en tid tillbaka.Sju sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalysmetod av Granheim och Lundman och resulterade i fem kategorier: patientsÀkerhet, dokumentation, stöd, kompetens och arbetssituation. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde spotcheck som en bra och vÀlfungerande metod som ökade patientsÀkerheten. Sjuksköterskorna ansÄg att dokumentationen borde vara kortfattad och bara innehÄlla fakta om sökorsaken.

Ofri luftvÀg kan uppstÄ pÄ grund av bakÄtfallen tunga hos den medvetslösa patienten eller om luftvÀgen blir tilltÀppt av sekret, blod, maginnehÄll eller frÀmmande kropp. Att kunna sÀkerstÀlla fri luftvÀg hos den medvetandesÀnkta patienten Àr en kompetens som varje anestesisjuksköterska mÄste behÀrska för att kunna sÀkerstÀlla adekvat ventilation. Syftet med studien var att beskriva om larynxmask (LMA) Àr en patientsÀker metod för att skapa fri luftvÀg och upprÀtthÄlla adekvat ventilation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 19 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet av de granskade artiklarna gav följande fem teman; LMA Àr en sÀker metod för att skapa fri luftvÀg, LMA Àr en sÀker metod för att upprÀtthÄlla adekvat ventilation, personalens kompetens vid anvÀndning av LMA, aspirationsrisk vid anvÀndning av LMA med undertema LMA vid övervikt samt LMA vid elektiva- och akuta situationer.

Trots att vetskapen om klimatförÀndringar Àr utbredd bland mÀnniskor, verkar individer sÀllan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförÀndringar nÀr de vÀljer hur de ska transportera sig, detta mÀrks štydligt nÀr det kommer till det utbredda anvÀndandet av bil. För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus pÄ information, kommunikation och kampanjer som Àmnar öka andelen gÄng-, cykel- och kollektivtrafikresenÀrer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepÄverkan. MÄlet med beteendeförÀndringar Àr en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hÄllbar stad.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Anestesisjuksköterskorna har traditionellt sett betraktats som företrÀdare för prehospitalakutsjukvÄrd utan att för den skull vara utbildade för detta vÄrdomrÄde.Anestesisjuksköterskornas utbildning skall förbereda till ett brett kompetensomrÄde somkan innebÀra ett vÄrdarbete sÄvÀl inom den hospitala som inom den prehospitalaverksamheten. Det prehospitala vÄrdomrÄdet Àr ett komplext omrÄde som krÀverspecifik kompetens. Anestesisjuksköterskornas specialistfunktion kan dock blibristfÀllig i den prehospitala vÄrden dÄ den utövas mer eller mindre sporadiskt. FrÄgorsom vÀcks Àr om det ens Àr möjligt att upprÀtthÄlla detta specifika kompetensomrÄde omdet gÄr lÄng tid mellan de prehospitala uppdragen? Hur bra Àr anestesisjuksköterskorförberedda för den förÀndrade ambulanssjukvÄrden med fokus pÄ ett brettbedömningsansvar för prehospitalt verksamma sjuksköterskor.I denna studie beskrivs anestesisjuksköterskors uppfattningar av sin yrkesroll inomprehospital akutsjukvÄrd.

Konkurrensen pĂ„ marknaden blir tuffare och tuffare för mĂ„nga företag och för att vara konkurrenskraftig nĂ€r det gĂ€ller kunskap, forskning och utveckling gĂ€ller det att man har en bra lĂ€romiljö för medarbetarna sĂ„ att man kan höja deras kompetens och utnyttja deras fulla potential.En av Ă„tgĂ€rderna som Organisationen har gjort, var att byta arbetssĂ€tt pĂ„ utvecklingsavdelningarna. Det nya arbetssĂ€ttet - Scrum - vill de ha utvĂ€rderad för att kunna veta om det har gett önskad effekt och om det skulle gĂ„ att förbĂ€ttra processen.Syftet med denna studien var att ta reda pĂ„ hur medarbetarna har upplevt implementeringen av ett nytt arbetssĂ€tt, scrum, och hur detta har pĂ„verkat deras förutsĂ€ttningar att lĂ€ra.Jag har anvĂ€nt ett miljöpedagogiskt perspektiv och i huvudsak kvalitativ metod. Vissa inslag av kvantitativ empiri finns ocksĂ„ för att komplettera.Resultatet av studien visade sig vara tudelat. Dels upplever medarbetarna att implementeringen av scrum har gĂ„tt bra och att det fungerar tillfredstĂ€llande. Å andra sidan visar det sig att man inte alltid lever som man lĂ€r och att inte hela scrumprocessen anvĂ€nds i sin helhet eller som det Ă€r tĂ€nkt.

Kultur Àr ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna sprÄk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det Àr som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i lÀromedlen blir dÀrför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre lÀromedel i tyska för grundskolans Är 9 och pÄ vilket sÀtt kulturbilden skiljer sig Ät mellan lÀromedlen samt hur denna kulturbild förhÄller sig till kursplanerna. Med utgÄngspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har sprÄkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. UtifrÄn de hÀr kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av lÀromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jÀmte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan lÀromedlen, sÀrskilt vad gÀller texternas tematiska innehÄll.