Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlÀrares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades pÄ observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lÀrarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten frÄn den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lÀrare ansÄg att anvÀndandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade trÀffarna med didaktikern lett till förbÀttrat samarbete.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Stress bland sjuksköterskor kan pÄverka deras arbetsprestation pÄ ett negativt sÀtt. Detta fÄr pÄföljder för omvÄrdnaden som blir sÀmre vilket i sin tur Àven pÄverkar patientsÀkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrÀndhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att anvÀnda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: ArbetsglÀdje och positivinstÀllning, kompetens, samarbete och egenvÄrd.

Uppsatsen Àr ett resultat av en explorativ studie som tar sin utgÄngspunkt i att informationssystem i hög grad Àr situationsberoende, komplexa och abstrakta. Om en investering i ett IS ska bli framgÄngsrik krÀvs att hÀnsyn tas till fler faktorer Àn de som vanligtvis inkluderas i befintliga problemperspektiv. En sÄdan Àr bestÀllarkompetens. Det saknas dock konceptualiseringar av begreppet vilket begrÀnsar dess anvÀndningsomrÄde, ur sÄvÀl ett vetenskapligt som ett praktiskt perspektiv. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka kompetenser bör ingÄ i en bestÀllarorganisation, bÄde generellt för bestÀllarprocessen i sin helhet men Àven specifikt för ingÄende faser? En litteraturstudie resulterar i en teorisyntes som frÀmst vilar pÄ bestÀllningsprocessens faser och begreppet funktionell kompetens.

Syfte: Att undersöka hur nöjda patienter 75 Är och Àldre Àr med vÄrden som bedrivs pÄ akutmottagningen pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala avseende vÀntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgÀnglighet, bemötande, information, kommunikation och smÀrtlindring.Metod: Deskriptiv tvÀrsnittstudie. 38 patienter 75 Är och Àldre som besökt Akademiska sjukhusets akutmottagning svarade pÄ en enkÀt avseende hur nöjda de var med sitt besök.Resultat: Patienter 75 Är och Àldre var i stort mycket nöjda över vÄrden som bedrivs pÄ Akademiska sjukhusets akutmottagning. Patienterna var minst nöjda över vÀntetiden som ibland ansÄgs vara för lÄng i relation till deras besvÀr. Ingen skillnad gick att utlÀsa mellan hur nöjda mÀn och kvinnor var med vÄrden avseende vÀntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgÀnglighet, bemötande, information, kommunikation och smÀrtlindring. NÄgon skillnad gick inte heller att utlÀsa mellan hur nöjda patienterna var med vÄrden och vilken typ av besvÀr; medicinskt, kirurgiskt eller ortopediskt som patienten hade sökt för.Slutsats: Studien visar att de patienter 75 Är och Àldre som besvarade enkÀten i stort Àr mycket nöjda med vÄrden som bedrivs pÄ Akademiska sjukhusets akutmottagning avseende vÀntetid, miljö, kompetens, förtroende, tillgÀnglighet, bemötande, information, kommunikation och smÀrtlindring.

?En komprimerad vertikal byggnad som frigör rum till offentliga platser och funktioner.?Byggnaden, som frĂ€mst Ă€r till för teknik, Ă€r uppbyggd som en rektangel med ett snittat hörn. Det snittade hörnet Ă€r byggnadens karaktĂ€r, och fungerar som ett transparent skal som tillĂ„ter en kommunikativ relation mellan insida och utsida. Vad som kommer att utspela sig i byggnaden, kommer i det snittade hörnets fasad Ă€ven att Ă„terspeglas utanpĂ„. Även entrĂ©n formas av snittet sĂ„ att det tillkommer en vinkel som för en inĂ„t, och gör entrĂ©n mer öppen och vĂ€lkomnande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

Under vÄr egen yrkesverksamma tid som förskollÀrare har vi inte upplevt observation som vanligt förekommande. Vi blev nyfikna pÄ om vÄr upplevelse stÀmmer överens med verkligheten och ville ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan arbetar med observation. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur en specialpedagogs kompetens, enligt pedagogerna, skulle kunna anvÀndas nÀr det gÀller observation. Med hjÀlp av intervju fick vi tio pedagogers syn pÄ vad observation innebÀr för dem samt hur de anvÀnder de olika observationsmetoderna. Vi fick ocksÄ en bild av vilka förvÀntningar de hade pÄ hur specialpedagogen kan anvÀndas inom omrÄdet. Studien visar att tidigare forskning pÄ barnobservationer i praktiken i Sverige Àr obefintlig och att mer aktuell litteratur inom omrÄdet saknas. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att kunskapen om observation skiljer sig frÄn person till person. Studien visar ocksÄ att observationer inte sker kontinuerligt och tidsbrist Àr en viktig faktor.

Ingenjörers arbete bygger ofta pÄ teamarbete vilket stÀller krav pÄ deras förmÄga till samarbete och kommunikation. Medvetenheten om kommunikationens betydelse för ingenjören och dennes arbetsprestation har framkommit i tidigare studier och Àven motivationens betydelse för förÀndrat beteende. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som skulle kunna hjÀlpa ingenjörer inom tillverkningsindustrin att utveckla sitt kommunikativa beteende gentemot sina kollegor. En enkÀt konstruerades och följdes upp med 4 intervjuer. Studien genomfördes pÄ ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin.

Fler och fler vÀljer idag att arbeta som frilansare framför fast anstÀllning. I denna studie har jag undersökt vad som gör en person till en framgÄngsrik frilansare. Litteratur har studerats pÄ hur andra har beskrivit ett tillvÀgagÄngsÀtt för framgÄng hos frilansare vilket har jÀmförts med min kvalitativa studie dÀr intervjuer har blivit utförda med frilansare. Litteraturen har fokuserats pÄ frilansande gÀllande nÀtverkande, kunder, inre och yttre faktorer, marknadsföring och utveckling inom datorgrafik. Denna studie har baserats pÄ en litteraturstudie samt en kvalitativ studie i form av djupgÄende intervjuer med sex frilansare inom branschen.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollÀrare har att förhÄlla sig till idag sÄ ökar kraven pÄ den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sÀtt att möta dessa krav Àr att ge förskollÀrare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter sÄ som förelÀsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta Àr viktigt dÄ man för att kunna möta kraven i lÀroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna sÀkerstÀlla att alla barn fÄr samma möjligheter och för att öka statusen pÄ förskollÀraryrket Àr det viktigt att förskollÀrare fÄr de möjligheter som krÀvs för kompetensutveckling.

I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar pÄ landsbygden pÄverkas av de samhÀllsförÀndringar som intÄget i det postmoderna samhÀllet har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och dÀrefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien Àr alla sjÀlva verksamma inom idrottsklubbar pÄ smÄ orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar pÄ landsbygden kan komma att utvecklas inom de nÀrmaste Ären. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av sÄvÀl nya medlemmar som ideellt engagerade trÀnare och styrelseledamöter. Dessutom pÄvisar studien en pÄgÄende konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering..

Examensarbetet handlar om hur tvÄ olika förskolor arbetar med barns lika vÀrde och barns vÀnskapsrelationer. Den ena förskolan Àr belÀgen i en by nÄgra mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning pedagoger och förÀldrar har till barns lika vÀrde och hur barn ser pÄ vÀnskap. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna pÄ de utvalda förskolorna med barns lika vÀrde? Har förÀldrar och pedagoger samma syn pÄ barns lika vÀrde pÄ de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vÀnskapsrelationerna pÄ förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut pÄ de utvalda förskolorna? Som underlag till vÄrt examensarbete har vi anvÀnt tidigare forskning inom Àmnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser Àr relevant för arbetet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka förestÀllningar chefer har angÄende vilka kompetenser som krÀvs för att göra karriÀr i Sverige. Genom empirin fann vi att ett antal olika kompetenser Àr nödvÀndiga för att göra karriÀr i Sverige. För att bli en av dem som kommer pÄ tal nÀr en chefstjÀnst ska tillsÀttas krÀvs att rÀtt personer uppmÀrksammar en individs prestation. Det krÀvs Àven rÀtt klÀdsel, rÀtt sprÄkbruk, social kompetens samt ett vÀlutvecklat nÀtverk. Dessa kompetenser skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn.The purpose with the thesis is to describe which conceptions that managers have regarding the competences that are acquired to have a career in Sweden.

Syftet med följande arbete Àr att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya speciallÀraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vÄr undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjÀlp av kvalitativ intervjuteknik var vÄr mÄlsÀttning att fÄ fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer kÀnner till den nya speciallÀraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angÄende specialpedagogens yrkesroll nu nÀr den nya speciallÀraren trÀder in pÄ scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete Àr undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrÄgor, utvecklingsfrÄgor eller handledande uppgifter i nÄgon större omfattning.