SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrÄn Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag Àr tÀmligen duktiga pÄ att kunna fo?rutspÄ omvÀrldsförÀndringar men att det alltför sÀllan leder till nÄgon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bÀst insyn i företagets finansiella stÀllning, har en nyckelroll i företagets förmÄga att hantera omvÀrldsförÀndringar. Det Àr dÀrför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba ÄtgÀrder vid behov och dÀrmed inte bedriver en reaktiv styrning dÀr ÄtgÀrder vidtas först nÀr problem redan har hunnit uppstÄ.

Sammanfattning Titel Kompetens och förstÄelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan KÀrreman Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur revisionsbyrÄer hanterar kompetensutvecklingsfrÄgor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser pÄ kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi anvÀnt ett hermeneutiskt inriktat angreppssÀtt eftersom vi ifrÄn ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling gÄr till och förstÄs. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förstÄelse för vÄr frÄgestÀllning utifrÄn en process dÀr bÄde teori och empiri var viktiga. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och insamlingen av vÄrt empiriska material har skett genom intervjuer pÄ Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Svenskt abstract: Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad enhetschefer pÄ en socialförvaltning efterfrÄgar för kompetensutveckling avseende sin personal, samt deras förhÄllningssÀtt gentemot kompetensutvecklingars innehÄll och utförare. Jag vill med denna uppsats belysa enhetschefernas attityder till, och kunskap om, olika typer av kompetensutveckling för sin personal. Detta görs med hjÀlp av intervjuer med enhetschefer och förklaras utifrÄn organisationsteori med inriktning pÄ ett instrumentellt perspektiv. Resultat i denna uppsats visar att det enhetscheferna efterfrÄgar Àr beroende av hur organisationsstrukturen Àr utformad, vilken kompetens som finns idag och vilken kompetens som fattas i organisationen.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Syftet med vÄr gemensamma C-uppsats Àr att fÄ en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer. Forskningen Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom bÄde privat och kommunal Àldreomsorg. Forskningen utgÄr frÄn Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar pÄ följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansÄg att ledare inom Àldreomsorgen mÄste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förstÄelse för att det Àr en mycket svÄr roll att vara mellanchef. De menade att det gÀller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll vÀrdet av att vara representativ för verksamheten.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Bakgrund: TonÄringar med kronisk hjÀrtsjukdom mÄste lÀra sig ta ansvar för sin hÀlsa och sin egenvÄrd, inför övergÄngen till vuxensjukvÄrden. För att klara detta krÀvs att tonÄringen fÄr kunskap om och förstÄelse för sin sjukdom och vad den medför. SjukvÄrden och förÀldrarna mÄste lÀmna utrymme Ät den unga patienten att trÀna pÄ de fÀrdigheter som behövs, sÄ som delaktighet i beslut, ansvarstagande, sjÀlvstÀndighet, problemlösning, coping. Med tillrÀcklig kunskap, erfarenhet och rÀtt stöd upplever tonÄringen en kÀnsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka fÀrdigheter en tonÄring med kronisk hjÀrtsjukdom behöver för att klara sin egenvÄrd, vid övergÄngen frÄn barnsjukvÄrd till vuxensjukvÄrd.

Syftet med studien var att kartlÀgga vilka förutsÀttningar boendestödjare i VÀrmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrÄn kompetens och evidens. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod och gruppenkÀter för att kunna göra denna kartlÀggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. TvÄ enkÀter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrÄgades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner pÄ enkÀterna vilket ger en svarsfrekvens pÄ 74 %.

Kompetensförsörjning Àr ett aktuellt Àmne som framlyfts som en framgÄngsfaktor för organisatorer. Det finns ÀndÄ mÄnga organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsomrÄdet. MÄnga organisationer har inte lagt arbete pÄ att hitta de strategier och arbetssÀtt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste Àr att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behÄlla kompetens först blir aktiviteter i arbetet nÀr ett behov uppkommer. Vi anser att det Àr ett viktigt Àmne eftersom det Àr relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick och en förstÄelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

Handledaren Àr en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvÄrdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

Detta examensarbete behandlar och reder ut begreppet social kompetens. FörmÄgan att kunna lösa problem, kommunicera pÄ flera olika sprÄk samt att kunna ta egan initiativ och kunna samarbeta Àr alla komponenter som Àr aktuella nÀr man talar om social kompetens. Jag valde att koncentrera mitt utvecklingsarbeter frÀmst kring en av dessa komponenter, nÀmligen förmÄgan att kunna samarbeta med andra. Jag utförde mitt utvecklingsarbete i en förskoleklass och syftet var, att jag med hjÀlp av olika samarbetsövningar, dÀr barnen i smÄ grupper arbetar mot ett gemensamt mÄl, ville utveckla insikten om att alla behövs och kan bidra med nÄgot till gruppen. Jag lÀt barnen jobba med samarbetsövningarna under sammanlagt sju veckor och tolv övningstillfÀllen.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Vi lever lÀngre, Àr friskare och bÄde kan och vill jobba lÀngre. Företagen och organisationer stÄr inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja Àldre medarbetare för att tÀcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa pÄ goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glÀdje av.Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel frÄn olika företag som beskrivits pÄ olika sÀtt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete Àn vad vi hade förestÀllt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till Älder.Vi har funnit att Älder förstÀrks genom attityder, att "bli gammal" upptÀcks inte automatiskt av en enskild person, ofta Àr det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 Är som gör en person uppmÀrksam pÄ att denne nu betraktas som "Àldre".

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.