Den hÀr uppsatsen tar upp olika aspekter kring vÀrdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien Àr baserad pÄ intervjuer av lÀrare, samt en enkÀt som innehÄller frÄgor associerade till vÀrdegrunden Nyckelord: VÀrdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan krÀnkande behandling..

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar pÄ syftet. Studien inriktar sig frÀmst i arbete pÄ individ- och gruppnivÄ med Äldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi Àr lÀrare, förskolelÀrare eller fritidspedagoger. I vÄr studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin frÀmsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Undersökningen berör omrÄdet fritidspedagoger och lÀrare i olika samarbetsformer med Äsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen Àr att finna svar pÄ hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollÀrare ser ut, hur pedagogerna tÀnker kring samarbetet och vad de har för Äsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar pÄ hur olika pedagoger frÄn tvÄ olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fÄtt möjlighet att utforma sin arbetssituation sjÀlva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanstÀllda upplever sin socialisation vad gÀller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar var; Hur upplever nyanstÀllda att de har förvÀrvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanstÀllda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr dÀr fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar pÄ att de nyanstÀllda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gÀller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och Àven genom att sÀtta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har ocksÄ förvÀrvats genom interaktion med de Àldre medarbetarna men Àven genom att praktiskt utföra arbetet istÀllet för att lÀsa sig till kunskapen. .

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Uppsatsen Àr en fallstudie utav Föreningssparbankens internrevision. Internrevisorernas arbete inom FSB har undersökts utifrÄn effektivitet, snabbhet, förÀndring och dess intressenter. För att Àven kunna diskutera internrevision mer generellt har fallstudien kompleterats med en expertstudie som innehÄller synpunkter frÄn experter inom internrevision. I studien har det visat sig att det Àr vanligt att ett förvÀntningsgap föreligger mellan internrevisorn och dess intressenter..

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmÀssiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, Àven sÄdan som inte gÄr att validera. Allt lÀrande förÀndrar dÀrför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap Àr starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lÀrande medför förÀndringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bÀr med sig mellan olika sammanhang och situationer. OmvÀlvande livshÀndelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lÀrande.

I och med den stora generationsvÀxlingen som den svenska arbetsmarknaden stÄr inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgÄende 40 ? talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vÄr undersökning pÄ Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anstÀlldas syn pÄ kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nÀsta generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgÄngspunkt har vi anvÀnt oss av fem stycken teoriomrÄden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med bÄde yngre och Àldre representanter ur arbetsstyrkan samt pÄ bÄde tjÀnstemÀn och kollektivanstÀllda.

Sammanfattning I vÄrt examensarbete Àr syftet att belysa hur yrkeslÀrare pÄ Fordonsprogrammet och Fordontransportprogrammet i gymnasieskolan ser pÄ sin egen kompetensutveckling och kompetens i karaktÀrsÀmnet de undervisar i. Vi ville i studien fÄ svar pÄ frÄgorna om; vilken syn har yrkeslÀrare pÄ hur de underhÄller och utvecklar sin yrkeskompetens i karaktÀrsÀmnet, hur ser yrkeslÀrarna pÄ den kompetensutvecklingen/fortbildning de fÄr idag och vilken kÀnnedom menar yrkeslÀrarna de har om branschens önskemÄl nÀr det gÀller elevens kunskaper? Vi har skickat ut enkÀter till tjugofem yrkeslÀrare pÄ Fordon- och Fordontransportprogrammet pÄ tre gymnasieskolor. Resultatet visade att yrkeslÀrarna inte ansÄg sig fÄ tillrÀckligt med kompetensutveckling, vare sig i karaktÀrsÀmnet eller allmÀnpedagogiskt. YrkeslÀrarna beskrev att de tillskansar sig kunskaper och kompetenser pÄ skiftande arenor, men att mer utbyte med branschen var önskvÀrd och det var just kontakt med branschen, som gjorde att de visste vilka kunskaper som eleven behövde ha med sig ut i arbetslivet. Sökord: fordonslÀrare, kompetens, kompetensutveckling, yrkeskompetens, yrkeslÀrare.

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen anvÀnds inom FolktandvÄrden. Studien Àr kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som Àr verksamma inom allmÀntandvÄrden. Intervjuerna har skett med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de bÄda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Allt fler skolor satsar pÄ digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta stÀlls det krav pÄ eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vÄrt samhÀllsliv. Detta Àr dock ingenting som skolan vi studerat frÀmjar dÄ de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som dÀremot anser att det Àr i skolan som eleverna bör fÄ sin digitala kompetens.

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst kvinnors förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gÀllande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vÄrda sitt utseende.

De elektroniska marknadsplatsernas betydelse för affÀrstransaktioner vÀrlden över har ökat dramatiskt de senaste Ären. Allt fler företag vÀljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- stÀllande grad av anvÀndbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, anvÀndbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande Àn andra att ta hÀnsyn till vid utveckling av elektroniska B2B marknadsplatser. AnvÀndbarhet Àr ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lÀtt att anvÀnda, lÀtt att lÀra, subjektivt tilltalande osv.