Syftet var att undersöka och beskriva hur man kan arbeta med matematik på ett alternativt sätt utan matematikboken som styrande medel. Vi har studerat litteratur, samt observerat och intervjuat pedagoger som arbetar på ett alternativt sätt med matematik. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger som har berättat om och demonstrerat sitt arbetssätt. Vi har kommit fram till det finns alternativa arbetssätt som kan ersätta det traditionella arbetssättet i matematik, det vill säga enskilt räknande i matematikboken. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra..

Syftet med arbete är att undersöka hur lärare använder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i åldern 5-6 år på förskolan. Vi observerade lärarna i en högläsningssituation, därefter intervjuade vi dem för att få en djupare bild av hur de tänkte kring högläsning och matematik. Resultatet på undersökningen visar att lärarnas kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i högläsningen. Resultatet visar också att det är av stor vikt att lärarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som är både synlig och dold i boken. .

Detta arbete utgår från två populärvetenskapliga artiklar, om biobränsle respektive klimatförändringar, som jag har översatt från spanska till svenska. Den teori inom översättningsvetenskapen som används i arbetet är utformad av Peter Newmark, som talar om semantisk och kommunikativ översättning. Båda typerna av översättning bygger på ordagrann översättning av källtexten, men de skiljer sig åt i fråga om vad som är viktigast i övrigt.I en semantisk översättning försöker man, till exempel, återge måltexten så att den har samma kontextuella betydelse som källtexten, och författarens språk och ut-trycksätt ska bevaras så mycket som möjlig. I en kommunikativ översättning är det allra viktigaste att måltexten har samma effekt på måltextsläsaren som källtexten har på källtextsläsaren.Syftet med arbetet är att undersöka om mina egna översättningar av de båda po-pulärvetenskapliga artiklarna är semantiska eller kommunikativa. Hypotesen är att de är semantiska, baserat på att beskrivningen av semantisk översättning bäst överens-stämmer med min egen uppfattning om mitt eget sätt att översätta.Utifrån åtta olika parametrar har det visat sig att hypotesen till största delen inte stämmer.

 Undersökningens syfte var att ta reda på vad sorts matematik som barn använder vid sociala interaktioner i leken. Studien är alltså gjord för att skapa en ökad förståelse för hur barn, utan påverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfällen. Observationerna genomfördes på både ett strukturerat sätt, med hjälp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sätt, där jag använde mig av endast fältanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfällena.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken matematik pedagogerna upptäcker att de yngsta barnen använder sig av i lek inomhus såväl som utomhus. Vidare är jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön påverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

Syftet med mitt arbete är att undersöka lärares och elevers syn på laborativ matematik samt hur stämningen i klassrummen förändras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lärare och elever besvarar jag mina frågeställningar. De elever jag har intervjuat som är vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn på ämnet matematik och tycker i högre grad att ämnet är stimulerande än elever som är präglade av den gängse traditionella undervisningen. Dessa elever är inte rädda för att svara fel på lärarens frågor och har lättare för att se matematik i vardagen. De är präglade av en matematikundervisning som grundar sig på samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare än enskild mekanisk räkning av tillrättalagda klassrumsproblem..

Matematik ingår i förskolans strävansmål, och är ett av många strävansmål i förskolan. Detta innebär att pedagoger skall sträva efter dem och hitta tillfällen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlätta barnens vidareutveckling och hur medvetna de är om strävans mål i just matematik för förskolan. Vi har även valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess användning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sätt att lära ut matematik, men tyvärr hittar få pedagoger tid att sätta sig in i det och förstå barns tänkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmärksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnasmatematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Syftet med vårt undersökning var att öka elevernas motivation att lära sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i Luleå och Kiruna kommun, i tre olika årskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas åsikter om ämnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i små grupper eller enskilt.

BAKGRUND: Då matematik aldrig har varit mitt favoritämne i skolan blev jag starktfascinerad av ämnet under VFU i förskoleklass då pedagogerna där uppmärksammade mig på all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting är olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie är att identifiera tecken hos barn på att de är intresserade och motiverade att lära matematik så att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lärande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning där jag främst har använt mig av videoobservationer. Studien har skett på min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i åldrarna 1-6 år.RESULTAT: Barn använder matematik i sin vardag, vid påklädning, i leken och imatsituationer, men det troliga är att de inte vet om det. Därför behöver de hjälp med att sätta ord på detta fenomen. Det är då av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog är närvarande för att fånga upp matematiken när den uppstår..

Utifrån intervjuer med åtta elever undersöktes vad det är som motiverar elever i skolår 4 inför skolämnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angående motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lära sig matematik - hälften av de intervjuade eleverna ansträngde sig maximalt för att lära sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lära sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som påverkade elevernas motivation var elevernas föräldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lära sig matematik..

Målet med vårt arbete är att genom en enkätundersökning ta reda på elevers attityder till matematik i skolår 4, 5 och 6 och jämföra eventuella skillnader och förändringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen är gjord på två skolor där två klasser per skolår undersöktes. Enkätundersökningen är utförd på 139 elever. Resultatet visar att det sker en förändring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolår 4 skiljs åt jämfört med skolår eleverna ur skolår 5 och 6, dvs.

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angående elevernas i årskurserna 4, 5 och 6, på min partnerskola, lust till matematik stämmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glädje att lära, sambandet mellan elevernas lust att lära matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan känslan av glädje och självförtroende..

Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik.