I denna studie har jag undersökt hur ledarskap på distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmärkte ledarskapet på distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation på distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat åtta ledare på olika nivåer. Sex av informanterna arbetade inom två olika landsting och två arbetade åt en privat vårdgivare. Vid genomgången av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstämmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

Studien beskriver lärarnas syn på arbetet med förmågor och det synliga lärandet iklassrummet. Vidare behandlar studien hur lärarna hanterar lärandet för att eleverna skautveckla förmågor och hur lärandet synliggörs för eleverna. Bakgrunden till denna studie äratt förmågorna blivit tydligare i och med att läroplanen, Lgr 11, kom och genom GöranSvanelids konceptet ?The Big Five? som innefattar fem förmågor som plockats ut från Lgr 11och som är de vanligast förekommande i läroplanen. De fem förmågorna är analysförmåga,kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information ochbegreppslig förmåga.

Aim: To investigate the observed issues about the economy units? importation in the municipal of Bollnäs, Sweden, and study the internal communication according to this matter. Method: This paper is written as a process where the information flow has been decided by the information held in the interviews. The interviews have dealt with the economy units issues and the communication linked to it, within the oganization. The persons that have been interviewed are Olle Nilsson Sträng -principal of the municipal executive board, Leopold Stoltz - head of the municipal, Jan Lahenkorva? principal of the youth and child care board Maj ?Britt Karlsson? head of the youth and child care management and Eva Eklunddirector of junior school.

Att kommunicera är en mänsklig rättighet, men det är inte alltid självklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra män i åldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera år intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan från intervjuerna kategoriserades utifrån de tematiska områdena inlärning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlärning.

Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur planerare ser på sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Idag är kommunikation genom tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor många människor med ett annat språk än svenska som modersmål. Syftet med min uppsats är att studera om och i så fall hur språkproblemet påverkar klienternas ärende när man vänder sig till socialtjänsten och behöver anlita tolk. Frågan uppsatsen försöker ge svar på är hur språkproblemet upplevs av parterna, hur de ser på tolkens medverkan och hur nöjda eller missnöjda de är med tolken. Jag har använt mig av kommunikationsteorin och särskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien är utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet.

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna som uppstår i vården beror på brister i kommunikation. Rapportering är en del av det dagliga arbetet som sjuksköterska, där målet är att föra vidare information om en patientens tillstånd för att säkerställa den fortsatta vården och patientsäkerheten.Syfte: att beskriva hur anestesisjuksköterskan och vårdavdelningens sjuksköterska ser på rapportering vid överföring av patient från UVA till vårdavdelning.Metod: Kvalitativ studie. Studien har analyserats med hjälp av innehållsanalys där ett tema, två kategorier och nio subkategorier har framkommit. Fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio sjuksköterskor från vårdavdelningar med erfarenhet av att hämta patienter på UVA samt åtta sjuksköterskor från anestesin.Resultat: För att en rapport skall bli bra krävs att rapporten följer en viss procedur och struktur. Det är viktigt att rapporten följer en röd tråd och att informationen inte blir överflödig.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Jan Firbas (1992)variant av Pragskolan, också känd som functional sentence perspective(funktionellt satsperspektiv, FSP), kan användas vid en analys avtextbindning. Tanken med att applicera Firbas, som huvudsakligen harsatsen som största analysenhet, på en text, är att därigenom kunna påvisaett formellt samband mellan sats- och textnivå.I kapitel 4 och 5 presenteras Firbas teori genom en praktisk steg-försteg-analys av en text. Syftet med detta är, förutom att presentera Firbas,också att visa hur jag praktiskt gått tillväga vid analysen av de feminledande styckena i August Strindbergs Röda Rummet, som legat tillgrund för resultaten och diskussionen i kapitel 6 respektive 7.Analysmetoden som visas i kapitel 5 på ett kortare textstycke är alltsåsamma metod jag använt mig av i analysen av Röda Rummet. Någracentrala begrepp är distributionsfält, dynamiska semantiska funktioner,kommunikativ dynamism, tema, transition och rema.I avsnitt 5.4. tar jag även upp ett problem som teorin har med attskilja mellan de dynamiska semantiska funktionerna Setting ochSpecifikation, ett fenomen som av Firbas kallas potentialitet.

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

Denna studie behandlar målspråksanvändningen i undervisningen av ett andra- och ett främmandespråk. Syftet med studien är att i en jämförelse analysera om lärarens metoder för målspråksanvändning som används i andraspråksklassrummet, där målspråket är det gemensamma språket, kan appliceras i främmandespråksklassrummet, där det gemensamma språket är landets officiella språk. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån behandlar vilken tillgång eleverna har till målspråket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i språkklassrummen, som påverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Studien baseras på klassrumsobservationer, lärarintervjuer samt elevenkäter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andraspråk samt spanska som främmandespråk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utsträckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera på målspråket, vilket är en förutsättning för andraspråkstillägnande. De skillnader som synliggjorts i de olika språkklassrummen är att i svenskklassrummet var lärarnas förväntningar, elevernas engagemang att interagera på målspråket samt behovet av målspråket högre än i spanskklassrummet.

Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur musiklärare i grundskolans senare år uppfattar musikundervisningens innehåll i relation till bedömning och betygsättning av eleverna. De forskningsfrågor som ställs studien är: vilket innehåll anser musiklärare vara av vikt för elevers lärande i ämnet musik? Vad i lärandeprocessen bedöms och betygsätts, och på vilket/vilka sätt? Påverkar bedömning och betygsättning musiklärares val och behandling av undervisningsinnehåll? Metoden som har använts i studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma musiklärare i grundskolans senare år delar med sig av sina uppfattningar och livsvärldar. Studiens resultat visar att musik är ett praktiskt skolämne som bygger på en social och kommunikativ basis, där elevers lärande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen består till stor del av ett gruppmusicerande med fokus på ackordsspel, då lärarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

SammanfattningGenom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala.