I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

SyfteSyftet med denna studie Àr att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollÀrare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn fÄr lÀra sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori dÀr barns möjligheter till lÀrande ses i förhÄllande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgÄngspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. FrÄn dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollÀrare intervjuats dels utifrÄn samtal kring foton frÄn den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrÄn frÄgor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebÀr att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollÀrarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i denna studie anser sig behöva en mÄngfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet Àr socialpedagogiskt fokus dÀr tonvikten i beskrivningarna ligger pÄ social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ?talk science?, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students? abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students? learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students? meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school.

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till lÀsförmÄga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkÀter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmÄgor och fÀrdigheter hos individen sjÀlv, exempelvis bristande kommunikativ förmÄga eller svag sjÀlvkÀnsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lÀrande. Framför allt visar materialet att lÀrarens relation till barnet/eleven och förÀldrarna har stor betydelse för utgÄngen av beteendet.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke Àmnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningar om icke Àmnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstÄr och hur deltagarna förhÄller sig till dem. Klassrumssamtal Àger rum i en kommunikativ verksamhet dÀr deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnÄ uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. UtgÄngspunkterna inom CA Àr att allt som sÀgs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som bÄde kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krÀvs för att studera social interaktion.

Det hÀr arbetet har frÀmst koncentrerat sig pÄ att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebÀr samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och lÀromedel för Engelska A. DÀrtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhÄller sig till en kommunikativ sprÄksyn. För att komma ifrÄn de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har hÀr anvÀnts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det pÄ ett bra sÀtt fÄngar upp det man vill uppnÄ med det vidgade textbegreppet. Metoden som har anvÀnts för detta har varit att jÀmföra de tre första kapitlen i vart och ett av lÀromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jÀmförts ur tvÄ aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har Äterfunnits i lÀromedlen och lÀrarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till tvÄ viktiga slutsatser. Den första slutsatsen Àr att mÄnga olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i lÀromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock Àr de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand dÀr för att fördjupa elevernas förstÄelse av texterna.

Konflikter Àr en vanlig förekommande företeelse pÄ förskolan dÄ barn med olika bakgrunder och skilda uppvÀxtvillkor möts och ska samspela med varandra. MÄnga tillfÀllen ges för barn pÄ förskolan att jÀmföra sig med andra samt att finna likheter och olikheter. Dessa olikheter kan ge upphov till onödiga konflikter som oftast baseras pÄ missuppfattningar. Uppkomst av konflikter pÄ förskolan Àr dÀrför inget mÀrkligt dÄ det stÀlls krav pÄ barnen att kunna vistas i en grupp och sÀtta sina individuella behov till sidan och att kunna infoga sig i kollektivet. Intresset med vÄr studie ligger i att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt pedagoger har gentemot konflikter samt vilka metoder de arbetar utifrÄn för att hantera eller förebygga konflikter pÄ förskolan. Forskningen inom detta fÀlt har pekat i samma riktning mot olika begrepp som vi har fördjupat oss i för vÄr studie.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en översÀttare bearbetar en mycket kulturreferenstÀt kÀlltext. Fokus ligger pÄ hur översÀttaren med hjÀlp av tillÀgg beskriver vissa delar av innehÄllet för mÄltextlÀsaren. KÀlltexten Àr Susan Faludis The Terrordream ? Fear and Fantasy in Post-9/11 America i översÀttning av Hans O. Sjöström med den svenska titeln Den amerikanska mardrömmen ? bakhÄllet mot kvinnorna.

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.