Sök:

Sökresultat:

1546 Uppsatser om Kommunikativ demokrati - Sida 58 av 104

Satsningar på skolämnet geografi genom en kommunal skolplan.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Skapandet av ?den andre? En kvalitativ undersökning av hur muslimer framställs i det offentliga rummet

This essay aims to determine how Muslims are produced in the public domain in Swedishcontemporary time. My study is based on three different materials; Hot mot demokrati ochvärdegrund ? en lägesbild från Malmö investigating Islamist radicalism and extremism inRosengård, articles on Omar Mustafa and his resignation from the Social Democratic Partyand Gun Holmertz article Islamismen får allt större fäste i Hjällbo and the following debate.The method used is discourse analysis as the purpose of the study is to examine howMuslims are produced within the prevailing discourse. Theoretical points have beenPostcolonial theory, Orientalism, Islamophobia and ?us? and ?them?.The results of the study confirm the results of earlier studies, namely that Muslims are not produced in a beneficial way.

Behövs kommunal fritid?: en kritisk diskursanalys om fritidschefers egen syn

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer på deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter Jørgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks från Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid är stadd under stark förändring och har gått från "inte" till att "vara".

"Man måste tänka lite mer" En studie av en grupp invandrarkvinnors möte med pedagogiskt drama som kommunikativt verktyg.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör.

Även solen har fläckar - En fallstudie om Botswanas demokratisering

Botswana anses vara en fungerande demokrati. Landet omnämns ofta som Afrikas mirakel. Vi har valt att utifrån Robert Dahls teori om polyarki granska och belysa Botswanas demokratiska brister. Som komplement till Dahls teori används även Andreas Schedlers sju kriterier för demokratiska val.Det resultat som presenteras genom tillämpning av dessa teorier visar att det råder klara brister i Botswanas demokratisering. Analysdelen av arbetet belyser de problem som finns inom politiska rättigheter, såsom medborgarskapsrättigheter, mötesfrihet samt åsikts- och yttrandefrihet.

HPV vaccination : Har införandet av allmän HPV vaccination någon påverkan på screeningdeltagandet och finns det risk för allvarliga biverkningar?

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Värdegemenskapen i den mångkulturella skolan: En hermeneutisk undersökning av tre teman ur värdegrundsboken med hjälp av det interkulturella synsättet

Jag har valt tre teman ur värdegrundsboken och jämför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebär att förmedla kultur.Ett konstaterande är att skolans kultur och värdegemenskap förmedlande uppdrag är motsägelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen är sammansatt av ett beständighets, kontinuitets och ett förändringsuppdrag. Det är tänkt att skolan ska spegla sitt samhälles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionär och därmed bana väg för ett framtida samhälle som på bestämda sätt skiljer sig från dagens. Det ställs krav på att personalen ska förmedla kulturellt bestämda värden och upprätta kultur som överensstämmer med dessa värden.

Att bistå demokrati. En studie i hur svenskt demokratibistånd fungerar, utvärderas och lyckas.

This essay tries to explain how Swedish donor organisations are working with democracy in foreign aid. Three case studies of Sida, LO-TCO Biståndsnämnd and Rädda Barnen aims to give an overview of Swedish donor organisations, their work with democracy aid, evaluation and the problems with foreign aid. With Carothers theory of democracy aiding I analyse the success of Swedish democracy promotion, how civil society contributes to democratizaion and how democracy is measured.I find that Swedish democracy aid overall is successful due to a wider perspective of the term democracy. When democracy involves human rights it gives the donor a possibility to work with democracy promotion in a more extensive area and especially in the civil society. The essay stresses the importance of being subjective when evaluating and that one have to focus on the definition of democracy in each specific case.

Sjuksköterskors erfarenheter av den vårdande relationen till patienter med anorexia nervosa och/eller bulimia nervosa : En litteraturstudie

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

En stad. Många skuggor. : En studie av Sydsvenskans rapportering i Malmö

The purpose of this essay has been to study if all the districts in the city of Malmoe get to be seen in the city?s biggest newspaper, Sydsvenskan. Is the reporting proportional? What images is the newspaper offering the citizens? Do they match the reality? Or are some parts of Malmoe in the dark, in a media shadow?Research done in the past has shown that Stockholm in many ways is in a media shadow. The same pattern was shown in Gothenburg.

?de-lib-e-ra-tion? ? en undersökning av de deliberativa inslagen i kommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor

Titel: ?de-lib-e-ra-tion? ? en undersökning av de deliberativa inslagen ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas FacebooksidorFörfattare: Jonathan Svensson och Pontus StrömKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 51 inklusive bilagorSyfte: Att undersöka förekomsten av samtal med deliberativa kvaliteter ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Kommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Totalt har464 kommentarer analyserats för att mäta förekomsten av deliberation.Huvudresultat: Våra resultat visar att samtal av deliberativa kvaliteter inte förekommer ikommentarsfälten på de svenska riksdagspartiernas Facebooksidor. Kommentarerna uppfyller två av de fem kriterier för det deliberativa samtalet som vi har jämfört med.

Ideologier i biblioteksbyggnaden ? en fallstudie av Arlövs bibliotek

Library architecture today is a complicated history. Public libraries are no longer merely a place for book storage, but also a virtual library a social meeting place and a place for study. All these diverse tasks and roles emerge in the democratic designing process of a new library and also transform into the architecture. The underlying process is the evaluation and negotiation of the libraries overall tasks and ideas, ideals and values. Multiple ideologies are incorporated in library architecture.

Upplopp i Staden - En komparativ studie av våldsamheter i Paris och Rosengård

Uppsatsens syfte är att besvara vad som föranleder våldsamma yttringar, likt upploppen i Paris 2005 och Rosengård 2005. Jämförelsen mellan Paris och Rosengård medför en följdfråga om det finns liknande tendenser i Rosengård att fullskaliga upplopp likt de i Paris kan äga rum.Vi använder oss av en teori som bygger på att det saknas tillit mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen som kombinerat med en social utsatthet bildar en problematisk bild. Dessa två faktorer, brist av tillit och utsatthet, skapar ett spelrum för missnöje vilket kan yttra sig i våldsamheter. Det förefaller för oss vara faktorer vilka livnär sig av varandra, likt en ond cirkel. Variation finns emellertid mellan olika områden, där skillnader i graden av misstro och utsatthet visar på två olika situationer.

Elevers tankar kring naturvetenskap

Anledningarna till att elever ska läsa naturvetenskap är många: allmänbildning, kulturarv, demokrati och ekonomisk vinning. Trots detta visar forskning att elevers intresse för naturvetenskap ofta minskar med åren. Syftet med detta arbete är att studera hur elever talar om naturvetenskap vid olika åldrar. Varför tror de att de ska läsa naturvetenskap? Hur uppfattar de undervisningen och hur kopplar de samman skolundervisningen med sina fritidsintressen? För att studera detta har fyra elever i sexan och lika många i nian intervjuats och fått svara på frågor om naturvetenskap och dess koppling till deras vardag.

En grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

<- Föregående sida 58 Nästa sida ->