Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik. Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.  Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit). Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former.

Syftet med denna studie är att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvärde och om detta påverkar valet av fastighetsmäklare. En teoretisk referensram grundat på bidragande faktorer för kundvärde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvärdet. Teorin beträffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

The purpose of the study was to examine if parents' way ofcommunicating with their children changed after participation in ComAlongcommunicationcourse, and if changes remained over time. The studyinvolved 39 parents of 25 children with communicative disabilities. 33 of theparents had participated in ComAlong, the other six had not participated, buthad a partner who had participated in the course. Video recorded parentchildinteraction was analyzed and coded with the instrumentKOMMUNIKATIV. Results showed that parents used a significantly moreresponsive communication style and used significantly more augmentativeand alternative communication after ComAlong.

Syftet med denna uppsats är att med en målgrupp som utgångspunkt undersöka vilken typ av formspråk och känsla de vill ha gällande utseende och innehåll i livsstilsmagasin. Den målgrupp som är överrepresenterad inom denna kategori av magasin är kvinnor i åldrarna 20-35. Vi har därför avgränsat oss till denna målgrupp i vår undersökning. För att få svar på frågeställningen ?vad vill målgruppen kvinnor i åldern 20-35 ha för ämnesinnehåll och formkänsla i ett livsstilsmagasin för kvinnor?? har vi genomfört en enkätstudie och en workshop.

Att utveckla ett program som lyckas uppfylla alla förväntningar som en användare kan ha är svårt.Att utveckla ett program som lyckas uppfylla vissa av alla de förväntningar en användare kan ha ärbetydligt mycket lättare. Men att kunna hitta just de egenskaperna som gör att en användare inteblir besviken utan nöjd med ett program är en svår process. Ett sätt att hitta de egenskaperna kanvara genom att nyttja en användarcentrerad metod som extrem programmering. Agil utvecklingoch extrem programmering har som område fokuserat relativt lite på användarnöjdhet som måttför att avgöra om ett program är lyckat eller ej.Med detta som bakgrund har ett utvecklingsprojekt tagit form med syfte att utveckla ettmodelleringsverktyg för analysmetoden FRAM. I detta projekt har en metod bestående av delsförebildsanalys och agil utveckling legat som grund.

Fler och fler spel öppnas upp för användargenererat innehåll, vilket ofta resulterar i större mängder material än vad en ensam spelare kan utnyttja. Den unika spelare vill ta del av det som passar just dennes smak.Studien genomfördes med designforskning som metodval och med hjälp av denna metod skapades en artefakt. Med hjälp av den utvecklade artefakten, ett plattformspel som är både enkelt att förstå och spela, kunde en datamängd samlas in ifrån olika spelare. Data byggdes upp av att användarna efter varje slutförd nivå, explicit fick lämna sitt betyg på nivån i en skala mellan 1 och 5.Genom att introducera collaborative filtering och där låta användarens tidigare betyg jämföras med övriga användare kan en predicering av kommande betyg ges. Vid jämförelser av olika collaborative filtering-algoritmer kunde den mest lämpliga upptäckas och senare även användas.Resultaten visar att mer precisa uppskattningar av kommande betyg kan göras av collaborative filteringen än genom att använda nivåns medelbetyg och resultaten leder därför till slutsatsen att collaborative filtering kan ge skräddarsydda spelupplevelser för en unik användare och således förhöja dennes spelupplevelse..

Syftet med vårt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra två lärares språksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har också velat undersöka hur deras språksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i två klasser på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Vårt resultat visar att lärarna arbetar utifrån normerna för det offentliga språket där de förhåller sig till en kommunikationsteknisk/ändamålsenlig språknormering och ser på språket som ett ändamålsenligt redskap. Resultatet pekar även på att lärarnas upplevda och faktiska norm väl överensstämmer. Lärarna har en till största delen formalistisk språksyn som får genomslag i undervisningen men vi kan också finna flera inslag av en kommunikativ språksyn..

Stift elsen Färgfabriken har under de senaste åren arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invånare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling står inför. Ambitionen har varit att informera och väcka debatt för några av de frågeställningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utställning som under fyra månader fanns på plats i Färgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar främst till att undersöka på vilket/vilka sätt utställningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsättningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien består av tre delar, där den första består av intervjuer med initiativtagarna till projektet; Färgfabriken och KTH.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet.Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder..

Syftet med denna studie är att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvärde och om detta påverkar valet av fastighetsmäklare. En teoretisk referensram grundat på bidragande faktorer för kundvärde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvärdet. Teorin beträffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

Denna studie har som syfte att belysa hur lärare och skolledare tänker när det gäller skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet består av skriftligt inhämtade svar på ett antal frågeställningar kring föreslagna förbättringsåtgärder gällande arbetsplatsens miljö. Litteraturgenomgången bildar underlag för teorin att samspelet mellan hälsofrämjande arbete, lärares arbetstillfredsställelse och elevers lärande är betydelsefullt för utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Studien bekräftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan är väsentlig för lärare och skolledare i skapandet av en hälsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer där samarbete och samförstånd råder bidrar till utvecklingen av en hälsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering på elevers lärande och på lärararbetets pedagogiska kärna möjliggör, tillsammans med nytänkande och självtillit hos lärare, utveckling av en hälsosam utbildningsmiljö..

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jämföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nå föreskrivna mål i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen på gymnasienivå ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och några språkundervisningsmetoder. Faktorer som påverkar grammatikundervisningen beskrivs också. Själva undersökningen bestod av en genomgång av de nationella styrdokumenten gällande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielärare. Resultatet visar att grammatikens roll inte är tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex årskursnioelever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig på intervjuer där respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. Därefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild räkning i läroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallärare då även kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lärare i små undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild räkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svårigheter för dem att dra några slutsatser kring huruvida undervisningen har påverkat deras möjligheter att minst uppnå betyget E..