Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

In this comparative study, intelligibility (as measured by SWINT; SwedishIntelligibility Assessment) and self-rated communicative ability (as measuredby SOK; a self-report questionnaire concerning communication) were investigatedin 29 young adults with repaired cleft lip and palate (CLP) and in 50 age-matchedcontrols. The purpose of the study was to investigate if the outcome of these measuresdiffered between groups and/or with regard to sex, and also to identify possiblecorrelations between SOK and SWINT. Results show that young adults withrepaired CLP had a more positive attitude towards their communicative ability thancontrols, as did men with repaired CLP compared to male controls. Intelligibilitydid not differ between the two groups. A correlation between degree of intelligibilityand self-rated communicative ability was found in young adults with repairedCLP.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Vi står inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebär att blivande leaderområden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehåller målskrivningar som syftar till att åtgärda det problem de anser finns i det ingående leaderområdet. Denna kandidatuppsats utgår från att ett problem konstrueras genom att det görs ett åtgärdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i två av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur åtgärder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger på tidigare texter eller språkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översätta ett företags identitet till en grafisk identitet såg ut och vad som krävdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades på litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen såg ut.

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats.

Familjeföretagsformen är en fascinerande och vida spridd företagsform som med spännande särdrag utvecklar och driver företag på sitt eget sätt. De särskiljande dragen som sätter sin prägel bland de olika familjeföretagen leder till att forskning inom företagsformen har blivit så fängslande och färgrik. Dessa särdrag kommer mer ingående att förklaras senare i uppsatsen, men ett samlingsnamn på de dessa familjeföretagsspecifika särdragen är socioemotional wealth.Vidare så skapas värdeskapande i företag genom att på ett eller ett annat sätt genomföra eller utveckla olika strategier. Vägen till en effektiv och effektfull strategi inleds således med att beslutsfattaren inhämtar relevant information. Här inledes därmed ett informationsinhämtande som ska hjälpa beslutsfattaren med att utveckla sin strategi på bästa möjliga sätt.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan använda sig av musik och rörelse i läs och skrivundervisningen. I förskolans värld är musik och rörelse vanligt förekommande i språkutvecklande syfte, men när barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det språkutvecklande arbetet går mycket ut på att lära sig läsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren träning i läsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som är en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade på en vanlig kommunal skola utan särskild pedagogisk profil.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande. Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål.

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare på två gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lärarna är mest nöjda med den individuella ämnesinriktade kompetensutvecklingen. Däremot är de mindre nöjda med den ämnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt då den sker i form av skolgemensamma studiedagar. Utifrån tidigare forskning kan detta hänga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning än de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar också att lärarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrån rationella överväganden grundade på genomarbetade utvärderingar och analyser.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå vad lärarkompetens var, men även att forskningsmässigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet använde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde på kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades även verksamma gymnasielärare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lärare har lärarkompetens när han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika värderingar, god attityd och reflektions- förmåga.

Syftet med min studie var att belysa några gymnasieelevers syn på sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i ämnet moderna språktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkät där frågeställningarna skulle gesvar på vilken syn och erfarenhet några elever har i ämnet tyska steg 1 när det gällersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkäten visade att eleverna såg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansågs varaen framgångsfaktor för den egna språkutvecklingen, både när det gäller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgångspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnämns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att få bättreförutsättningar för att uppnå dessa färdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnå en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens är av stor betydelse när det gäller attuppnå kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger på markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osäkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populära klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte på ett tydligare sätt har jag definierat och fokuserat på sex teman som återkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nämligen: vardagsverkligheten, identitet, rationalitet, tid, språk, samt ordning.Efter en genomgång av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig på har materialet analyserats med hjälp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. Uppmärksamhet vid återkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförståelse. Resultatet av analysen visar att, även om det finns delar som kan tolkas annorlunda, så finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstås med dessa perspektiv. Med detta vill jag också peka framåt mot en meningsfull användning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning..