I dag finns det olika sÀtt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sÀtt att arbeta med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsÀttningar för att utvecklas pÄ ett stimulerande sÀtt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden Àr en neuromuskulÀr metod och utvecklar just basfunktionerna.

Titel: IMAGINE? en plats i cyberspace för miljöintresserade lÀrare och eleverFörfattare: Helene LindströmHandledare: Jan StridKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap pÄbyggnadskurs DTermin: VT 2007Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka attityder och dominerande förestÀllningar, eller uppfattningar, som gymnasieungdomar har vad gÀller frÄgor om miljö och hÄllbar utvecklingMetod: En kvantitativ enkÀtundersökningMaterial: Gymnasieungdomar i Äldern 16?19 ÄrResultat: Undersökningen visar att ungdomars intresse för frÄgor om miljö och social rÀttvisa har ökat kraftigt sedan Är 2005. Ungdomarna tror sjÀlva att de kommer att bli Ànnu mer intresserade om nÄgra Är. Ungdomar tycker att miljöfrÄgan Àr mycket viktig och de tror att det kommer att vara den viktigaste frÄgan om tio Är. Trots detta har fÄ av dem sökt information om miljö pÄ Internet eller annat sÀtt.

VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

För att en applikation ska förenkla anvÀndarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen Àr anvÀndarvÀnlig. Under utvecklingens gÄng behövs det mÄnga gÄnger göras förÀndringar i design och funktionalitet. FörÀndringarna kan vara tidskrÀvande. DÀrför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en anvÀndarvÀnlig webbapplikation. FrÄgestÀllningen formulerades pÄ följande vis: Kan iterativ prototypframstÀllning frÀmja utvecklingen av en anvÀndarvÀnlig webbapplikation?För att besvara frÄgestÀllningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjÀlp av anvÀndartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende pÄ hur de definierar begreppet hÄllbar utveckling, hur deras förhÄllningssÀtt Àr till hÄllbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, Àven kallat samhÀllsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen Àr Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien Àr baserad pÄ intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hÄllbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hÄllbar utveckling och pekar pÄ att det finns mÄnga olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna frÄn intervjuerna och det studerade materialet Àr dock att företagen utgÄr frÄn det grundlÀggande dokumentet frÄn Brundtlandkommissionen.

VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

Syftet med arbetet har varit att fÄ en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande tvÄ frÄgor har anvÀnts: Vad Àr EQ? Hur ser lÀrare pÄ begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? LitteraturgenomgÄngen innehÄller förutom de fem grundpelarna inom EQ, ocksÄ en del allmÀnna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 sÀger oss. Den senare delen av arbetet bestÄr av en sammanstÀllning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollÀrare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats Àr att arbetet med EQ bör genomsyra och ingÄ som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Förskolan ska strÀva mot att lÀgga en god grund för barns sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger ute i verksamheten arbetar med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande via höglÀsning och böcker. I denna studie ges en insyn i bakgrund och tidigare forskning om barns sprÄkliga utveckling och lÀrande som sedan följs av metod. DÀrefter följer delstudier frÄn oss som skrivit arbetet. Vi har intervjuat 10 pedagoger som representerar 9 olika förskolor. Delstudierna har först analyserats enskilt och dÀrefter gemensamt. Resultatet visar hur de aktuella förskolorna arbetar aktivt med barns sprÄkliga utveckling och lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om uppvÀxtmiljön har nÄgon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda pÄ detta har vi valt ut fyra skolor. TvÄ skolor i en större stad och tvÄ skolor pÄ landsbygden. Undersökningsgruppen Àr barn, 10 Är, och för att ta reda pÄ deras motoriska fÀrdigheter har vi anvÀnt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för InlÀrning). I vÄr kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Syftet med studien Àr att undersöka om det kan skapas fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling pÄ den nationella arbetsmarknaden nÀr hela eller delar utav den inhemska produktionen flyttar utomlands. För att undersöka varför företag flyttar sin produktion utomlands har jag tagit mig till hjÀlp av fem fallföretag. Vidare har jag undersökt vilka lÀnder företagen vÀljer att flytta till samt de faktorer som pÄverkar beslutet. Avslutningsvis har jag genom en modifierad version av Romers modell undersökt om fler arbetstillfÀllen inom forskning och utveckling kan skapas nÀr produktionen flyttar utomlands..

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hÄllbar utveckling skulle kunna förbÀttra villkoren i produktionsleden. De kan sÀkerstÀlla att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller krÀnker mÀnskliga rÀttigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hÄllbarhet skulle kunna möta kunders krav pÄ att produkter Àr tillverkade under miljömÀssiga och anstÀndiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hÄllbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften pÄ olika sÀtt. En hÄllbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som pÄverkar imagen.

Aggression Replacement Training (ART) Àr en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger pÄ kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden bestÄr av tre kompo-nenter. Social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet Àr att se hur tvÄ klassförestÄndare, en elevassistent och tre ART-trÀnare upplever elevers utveckling av fÀrdigheter i och med ART-trÀning, samt se hur informan-terna upplever att klassen dÀr den enskilda eleven ingÄtt har förÀndrats i och med den ART-trÀning som denne erhÄllit.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det skett en förÀndring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU frÄn 2002. VÄrt mÄl Àr att urskilja vilka diskurser som Àr genomgÄende, hur dessa diskurser relationellt har pÄverkat varandra och hur de inbördes har förÀndrats över tid. Hur ser regeringen pÄ utveckling, fattigdom och bistÄnd? Har det skett en förÀndring över tid, mellan de diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi anvÀnder Àr kritisk diskursanalys, dÀr vi med hjÀlp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar diskurser. Vi kopplar ocksÄ den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.