Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste Ärtiondena ger skÀl att pÄ nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lÀmplighet som mÄtt pÄ teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar pÄ omrÄdet anvÀnds för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tÀnkas pÄverka arbetslöshet pÄ kort och lÄng sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundlÀggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste Ärtiondena, frÀmst mellan Ären 1994 och 2007.

Ångpanneföreningens utveckling under början av 1900-talet och framför allt skapandet av en elektroteknisk avdelning studeras med ett teoretiskt ramverk hĂ€mtat frĂ„n Schöns tankar om strukturkriser. Kontroverserna kring skapandet av den elektrotekniska avdelningen studeras. Föreningsformen och energibranschen blir avgörande för ÅF upp-och genomlever Kreugerkraschen och den efterföljande krisen..

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

Uppsatsen undersöker byggnationen av SÄgenomrÄdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrÄn ett demokrati- och maktperspektiv. UtifrÄn intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hÄllbar utveckling som prÀglat planeringen samt i vilken utstrÀckning planeringen har pÄverkats av neoliberalism. Neoliberalism anvÀnds som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hÄllbar utveckling som föresprÄkas av kommunen prÀglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utstrÀckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrÄn neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stÀngda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hÄllbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever har tillrÀckliga kunskaper för att klara av sjÀlvstÀndigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks anvÀndningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers sjÀlvstÀndighet. Jag har fördjupat mig i gÀllande styrdokument och tagit del av den nationella utvÀrderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, lÀsutveckling och inlÀrningsstilar har granskats. DÀrefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i Är 6, dÀr eleverna besvarat teoretiska frÄgor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lÀrare i samhÀllskunskap pÄ tvÄ gymnasieskolor med vÀldigt olika karaktÀr, en lÄgstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats pÄverkar deras lÀraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lÀrarroll. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrÄn tidigare forskning och teorier, dÀribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lÀrarkulturer och Eva Rhöses forskning kring lÀraridentitet och lÀrarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansÀttning kommer olika utmaningar, vilket beroende pÄ skola, formar lÀrarrollen och lÀraridentiteten Ät olika hÄll. Medan lÀrare pÄ en lÄgstatusskola som en konsekvens av eleverna pÄ skolan skapar en organisk samarbetskultur dÀr deras privata personligheter kommer mer fram upplever lÀrarna pÄ en högstatusskola att deras individuella frihet Àr större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket Ä ena sidan skulle kunna begrÀnsa den individuella utvecklingen, dÄ vÄra identiteter formas utifrÄn kommunikationen med andra, men Ä andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer sjÀlvstÀndig utveckling. I slutdiskussionen pÄpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och vÀlbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansÀttning..

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hÄllbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs frÄn ett företags perspektiv. Undersökningen baseras pÄ en fallstudie som genomförts pÄ företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger pÄ har samlats in via anvÀndning av fokusgrupps-intervjuer pÄ Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom anvÀndning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder pÄ att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering dÄ teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar pÄ miljörelaterade problem.

Postpartumdepression Àr den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner Àr av lÀttareslag och lÀker ut spontant inom 3-6 mÄnader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjÀrnan pekar pÄ vikten av dettidiga samspelet för spÀdbarnets kÀnslomÀssiga utveckling pÄ lÄng sikt. Det Àr sÄledes viktigtatt upptÀcka och behandla depression efter förlossning.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i antagandet att det svenska luftvÀrnet under 2000- talet har haft en begrÀnsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvÀrnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvÀrnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. LuftvÀrnets utveckling har studerats utifrÄn perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier Àr gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvÀrnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullstÀndig förklaringskraft. Perspektivet kan dÀrför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som hÄller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen pÄ att den utveckling som det moderna samhÀllet, och med det arbetet, genomgÄtt skapat en förskjutning av ansvar i mÄnga verksamheter dÀr den enskilda individen fÄtt ta mer och större ansvar. SamhÀllets utveckling har Àven givit att fler kundstyrda verksamheter skapats dÀr individen lÀtt hamnar i klÀm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestÄende av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anstÀllda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestÄende av temat Ansvar genom handling som genom bekrÀftelse blir behjÀlpligt i individens identitetsskapande pÄ arbetsplatsen baserat pÄ de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar pÄ arbetsplatsen..

FrĂ„gan om hur företag skall behandla sina utgifter för Forskning och utveckling (FoU)skattemĂ€ssigt Ă€r av stor betydelse eftersom det kan leda till stora skattekonsekvenser för företagen. HuvudfrĂ„gorna vid den skattemĂ€ssiga behandlingen av ett företags utgifter och inkomster Ă€r de om omfĂ„ng och periodisering. Även klassificeringen av en utgift Ă€r mĂ„nga gĂ„nger av största betydelse i en utredning. Eftersom FoU Ă€r ett vitt begrepp som kan omfatta verksamheter av olika typer och med olika resultat kan mĂ„nga avgrĂ€nsningsfrĂ„gor tĂ€nkas uppkomma.Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda hur företags utgifter för forskning och utveckling skall periodiseras skattemĂ€ssigt. Som en del av periodiseringsfrĂ„gan mĂ„ste Ă€ven klassificeringar av utgifter göras.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Inom en stor del av all systemutveckling sker testerna av systemet som sista punkt innan systemet sjösĂ€tts. Testdriven utveckling Ă€r en systemutvecklingsmetod dĂ€r testerna istĂ€llet skrivs först och ocksĂ„ Ă€r det som driver utvecklingen framĂ„t.Metoden höjs till skyarna av vissa och avfĂ€rdas omedelbart som onödigt omstĂ€ndig av andra. Vi vill med denna uppsats undersöka hur det ser ut i verkligheten och vilka faktorer som pĂ„verkar anvĂ€ndandet, inlĂ€rningen och instĂ€llningen till testdriven utveckling.Vi genomförde intervjuer pĂ„ tre stycken Örebrobaserade organisationer och tittade utifrĂ„n ramverket method-in-action pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkade anvĂ€ndningen och varför.Vi fann att utvecklarna nĂ€rmade sig testdriven utveckling pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt och grundade sin instĂ€llning mycket beroende pĂ„ tidigare erfarenhet och inlĂ€rning ? oavsett hur lĂ„ng eller kort den varit. Utvecklarna förvĂ€ntas ofta bedriva sjĂ€lvstudier utanför arbetstid ? nĂ„got som inte alltid funkar som kunskaputvecklingsform dĂ„ tiden utanför jobbet ser olika ut beroende pĂ„ var i livet man Ă€r.