För att Ästadkomma en hÄllbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hÄllbar utveckling, fram som mÀnsklighetens bÀsta hopp och mest effektiva medel[1]. DÀrför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bÀr pÄ skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie Àr lÀroböcker för den inledande fysikkursen pÄ svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hÄllbar utveckling, avgrÀnsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr frÄgor om nÄgon, och i sÄ fall vilka, aspekter av hÄllbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har stÀllts till böckernas samtliga uppgifter.

Examensarbetes syfte Àr att undersöka hur förskolepedagoger tÀnker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhÄllandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur vÀljer pedagoger, utifrÄn den fysiska miljön, att arbeta för att frÀmja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder anvÀnder pedagogerna i arbetet med att frÀmja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna pÄ barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osÀkra barn? Hur ser pedagogerna pÄ miljön och dess anvÀndning? I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade pÄ tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök pÄ förskolorna.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

Forskningen om teorin gÀllande sambandsförhÄllandet socioekonomisk utveckling och demokrati, Àven kallad moderniseringsteorin, har pÄgÄtt sedan slutet av 1950-talet och pÄgÄr Àn idag. Jag har gett mig in pÄ att göra en egen studie av sambandsförhÄllandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta Àr ingen enkel uppgift dÄ det Àr mycket svÄrt att bevisa att det Àr just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag mÀter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mÀtt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla lÀnder som det finns tillgÀnglig data för. Som ett komplement till detta har jag Àven gjort en mindre fallstudie av Kuba som Àr ett avvikande fall frÄn teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men Àr odemokratiskt styrt, frÄgan Àr varför?.

Utvecklingen inom nÀringslivet tycks gÄ mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta fÄr? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hÄllbar utveckling Àr ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmÀrksammat ramverk i sammanhanget Àr Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen sÄvÀl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hÄllbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats Àr att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hÄllbarhetsredovisning samt identifiera och pÄvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hÄllbar utveckling. VÄr analys bygger pÄ en kvalitativ undersökning, eftersom vi Àr intresserade av hÄllbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa sÄ mÄnga aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns nÄgon heltÀckande hÄllbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hÄllbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet med och redovisningen av hÄllbar utveckling..

Denna studies syfte Àr att kartlÀgga vad elever i Ärskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hÄllbar utveckling inom nÄgra dimensioner för att förstÄ hur de kan tÀnkas prioritera som konsumenter frÀmst nÀr det gÀller livsmedel och val i hemmet. Jag har frÀmst tittat pÄ de val eleverna kan stÀllas inför i mitt Àmne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrÄgor Àr: Vad har eleverna för kunskaper som grund nÀr det gÀller att göra hÄllbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hÄllbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda pÄ det har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av eleverna visar sig ha tillrÀckliga kunskaper för att kunna göra hÄllbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jÀmstÀlldhet.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftÄn utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vid sjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomen smÀrta, trötthet, Ängest, depression, stelhet samt ger en förbÀttrad sömn. Mindfulness minskade symtomen smÀrta, depression samt ger en förbÀttrad sömn. Denna kunskap kan anvÀndas av sjuksköterskor i omvÄrdnaden av patienter med sjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder pÄ att kognitiv beteendeterapi och mindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen..

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Vi mÄste Àndra samhÀllet vi lever i idag för detta samhÀlle Àr inte hÄllbart. En hÄllbar utveckling Àr dÀrför viktig att strÀva emot. Företag mÄste anpassa sig till en hÄllbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnÄ en hÄllbar utveckling mÄste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det Àr nÀst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnÄ en hÄllbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmÄl och lagar.

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

Barns fem första levnadsĂ„r prĂ€glas av en omfattande utveckling av sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner, vilka Ă€r fĂ€rdigheter som visat sig ha en stor pĂ„verkan pĂ„ hur barn utvecklar förstĂ„else för sina egna och andras tankar, det vill sĂ€ga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmĂ„gorna samvarierar vid olika Ă„ldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner hos barn i tre Ă„rs Ă„lder med typisk utveckling. Av intresse var Ă€ven att undersöka om det förelĂ„g skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhĂ„llanden vad gĂ€ller antal Ă€ldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt pĂ„verkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial anvĂ€ndes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmĂ„ga, semantisk förmĂ„ga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhĂ€mtades i form av en enkĂ€t som förĂ€ldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treĂ„riga barns förmĂ„ga att hantera och förstĂ„ Theory of Mind-uppgifter samvarierar med bĂ„de grammatisk förmĂ„ga och kognitiv flexibilitet.

Uppsatsens syfte Àr att belysa sambandet mellan ekonomiska begrepp som anvÀnds i de noterade företagens Ärsredovisningar och deras ekonomiska utveckling. Vi har genomfört en kvalitativ dokumentstudie utifrÄn 30 Ärsredovisningar frÄn tio olika företag. Den teoretiska grunden bestÄr av kommunikationsteori, förtroende samt tidigare forskning kring Àmnet. Empirin som uppsatsen bygger pÄ har tagits fram efter analys av Ärsredovisningarnas innehÄll i den skrivna texten. DÄ vi undersökte ?bra? och ?dÄliga? företags kommunikation i Ärsredovisningarna kunder vi se ett tydligt samband mellan företagens ekonomiska utveckling och de begrepp som anvÀndes i Ärsredovisningen..