Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken pÄ psykisk ohÀlsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och sjÀlvmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, dÀr fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom.

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot Àr det sjÀlvklart att alla ska bidra till ett vÀrnande om miljön och en hÄllbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hÄllbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frÄnoberoende part gör hÄllbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovÀrdig.Syfte: Syftet med fallstudien Àr att, utifrÄn en grundmodell och enutvidgad modell inom hÄllbar utveckling granska tre företags hÄllbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hÄllbar utveckling kan uppnÄs genom hÄllbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nulÀget Àr onödig..

Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att utforska olika tolkningar av begreppet hÄllbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad. UtifrÄn olika tolkningar av hÄllbar utveckling, och inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad, skapas tvÄ idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna anvÀndas för att analysera vilka idéer om hÄllbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus pÄ hÄllbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan pÄ stadsbyggnadsprojektet Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

Springa, hoppa, klÀttra!- Barns grovmotoriska utveckling i förskolan.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frÄgor som vi har stÀllt oss Àr hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga inför upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tar hÀnsyn till barnens IUP nÀr de planerar verksamheten.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuat sex pedagoger frÄn tre olika kommuner. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat utifrÄn vÄra intervjufrÄgor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar pÄ ett liknande sÀtt nÀr de upprÀttar IUP. De samtalsunderlag som de anvÀnder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill sÀga att belysa barnets utveckling och lÀrande. Pedagogerna ser förÀldrarnas synpunkter som en viktig del i upprÀttandet av barnets IUP.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Den hÀr uppsatsen tar fasta pÄ begreppet hÄllbar utveckling och dess mÄngsidiga betydelse. HÄllbar utveckling Àr en del av innehÄllet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel. Syfte med studien Àr att analysera diskurser om hÄllbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel producerade för undervisning i Àmnet geografi, Ärskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det lÀroplansteoretiska forskningsfÀltet och forskning om utbildning för hÄllbar utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn tidigare forskning om miljöundervisning, lÀromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsÀttningar i forskningsdebatten om hÄllbar utveckling.Studien Àr en diskursanalys som tar sin utgÄngspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet Àr fyra förlagsutgivna lÀroböcker i geografi för Ärskurs 7-9 samt fyra sponsrade lÀromedel som behandlar hÄllbar utveckling och Àr riktade mot geografiundervisningen i Ärskurs 7-9.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Historiskt sett har miljöfrÄgor inte varit av nÄgon större vikt inom politiken och har dÀrför inte heller varit sÀrskilt aktuella pÄ den politiska agendan. I de fall dÀr miljöfrÄgor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det frÀmst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bÀttre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefÀr tre Ärtionden tillbaka har detta dock kommit att förÀndras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nÀra kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrÄgor fÄtt större genomslag och blivit allt mer framtrÀdande pÄ den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten dÀr uttrycket hÄllbar utveckling myntades.