Vi har sett att kvinnans köpbeslutsprocess skiljer sig något från mannens varvid den reklam som skall attrahera henne måste förändras. Reklamen skall inte vara alltför tydligt riktad till kvinnan utan skall syfta till att hon känner sig inkluderad. Kvinnan söker mycket information och råd innan ett köpbeslut. Företagen skall stäva efter att bli den kvinnan vänder sig till under processens gång. Kvinnan attraheras främst av reklam som visar på produktens funktionalitet medan hon senare, längre fram i köpbeslutsprocessen, även gärna tar del av de tekniska specifikationerna.

De flesta organisationer och privatpersoner använder någon form av informationssystem(IS). Målet med att implementera ett IS brukar ofta vara att förenkla och effektivisera enmänniskors arbetsuppgifter i en organisation. Det finns flertalet artiklar, böcker etc. somhävdar att användare och användarmedverkan är viktiga att integrera i implementationoch systemutvecklingsprojekt. Användarna är de som känner verksamheten och kanavgöra vilka funktioner i ett system som de verkligen har nytta av.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Syfte. Syftet med arbetet är att få reda på hur enhetschefer på Äldreboende upplever sin arbetssituation. Min undersökning avser hur enhetscheferna upplever sin arbetssituation och ställa det mot kommunens organisation, den hierarkiska såväl som hur verksamheten i förvaltningen är organiserat. Frågeställningen jag arbetar efter är hur enhetschefer upplever sin arbetssituation.påverkar organisation hur enhetschefen upplever sin arbetssituationSkiljer sig arbetssituationen för enhetschefer två kommuner med olika hierarkiska organisationer. Metod : Jag har valt att utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Undersökningen är hermeneutisk då jag undersöker chefernas upplevelser av arbetsmiljön.

Från litteraturen påverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkät där motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan på en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lämnades möjlighet till att lämna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som näst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende.

The aim and purpose of this paper is to identify and investigate the effects of affirmative action as a tool to improve the equality of the sexes in a male dominated organisation such as the Swedish armed forces. The study takes a qualitative approach, using feminist theory as a point of departure. Primarily socially based differences between men and women are identified and the resistance towards change is taken into account.To understand the impact of affirmative action I have observed the political debate on the subject and contrasted it to the ongoing debate from within the armed forces. Extensive interviews have been held with both men and women from varying ranks and ages to understand what the overall opinion of the method is.My results show that there is a widespread animosity towards affirmative action as a method of improving equality. Both in the political debate and within the organisation in question.

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Dagligen kommer vi i kontakt med olika varumärken som alla har olika betydelse och med en uppgift att fylla. Avsikten med ett varumärke för en organisation är att ladda det med en egenskap som skapar ett värde för kunden och en kvalitet som får kunden att återkomma till just det varumärket gång på gång.Istället för att använda varumärket som endast en del av marknadsföringsprocessen har det av många organisationer börjat användas mer och mer som en strategisk resurs för hela organisationen att på ett bättre sätt stärka sin konkurrenskraft och stärka skapa en stabil framtid.På uppdrag av Handelskammaren Värmland var syftet att ta reda på, via en kvantitativ studie, vad Handelskammaren Värmlands medlemmar, icke-medlemmar och Värmlands politiker anser om organisationens varumärke och organisation. Studien genomfördes via en enkätundersökning i alla urvalsgrupper.Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett förtroende för Handelskammaren Värmland som näringslivsorganisation hos dess medlemsföretag och politikerna i Värmland. Undersökningen visar även att de företag som ses som potentiella medlemmar, icke-medlemmarna, har i dagsläget inte så stor erfarenhet eller kunskap om Handelskammaren Värmland.Resultatet av undersökningen är ett hjälpmedel för Handelskammaren Värmland att få en uppfattning om hur omvärlden har för intryck av organisationen för att kunna utveckla ett framtida arbete mot dessa urvalsgrupper..

AbstractTitle: Organization is communication. Communication is organization. - A case study of the communication between the management and the employees at Save the Children Sweden. (Organisation är kommunikation. Kommunikation är organisation.

My analysis consists of an in-depth study of the experience of a group of development programme participants who were exposed to the use of art and artistic work in organisation and leadership development, resulting in positive effects. My starting point is creativity as a concept according to paediatrician and psychoanalyst DW Winnicott who stresses how important playing and creativity is for us, even as an adult, for us to utilise our full potential. He believes that we have a psychological space ? a crossover area ? where the outer, objective reality and the inner, subjective reality meet. Playing, creative development and experiences occur in this space.

My analysis consists of an in-depth study of the experience of a group of development programme participants who were exposed to the use of art and artistic work in organisation and leadership development, resulting in positive effects. My starting point is creativity as a concept according to paediatrician and psychoanalyst DW Winnicott who stresses how important playing and creativity is for us, even as an adult, for us to utilise our full potential. He believes that we have a psychological space ? a crossover area ? where the outer, objective reality and the inner, subjective reality meet. Playing, creative development and experiences occur in this space.

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Ämnet för den här uppsatsen är utformandet av Energibolagets jämställdhetsplan. Syftet med utredningsarbetet var att undersöka vad de anställda vid moderbolaget Energi inom Energikoncernen har för attityder till jämställdhet generellt på arbetsplatsen. Som metod använde vi enkäter i genomförandet av vår studie. Utifrån de anställdas attityder utarbetade vi en konkret jämställdhetsplan. Vi kom fram till att det finns mycket för Energibolaget att arbeta med vad det gäller jämställdhetsfrågor i organisationen.