Referentiell Kommunikation innebär att kunna delge andra information så att de förstår, samt att själv förstå när man lyssnar och även att vara medveten om när man själv inte har förstått (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell Kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell Kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till måttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benämning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har också testats, och huruvida samband mellan resultat i Kommunikationsuppgiften och snabb benämning föreligger. För att mäta referentiella lyssnarförmågor har olika typer av efterfrågningar studerats, det vill säga hur individen uttrycker sig för att efterfråga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrågningstyperna begäran av utökad information och kontrollfrågor.

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar Kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns Kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av Kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta Kommunikation.

Syftet med denna uppsats är att titta på och jämföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk Kommunikation. Intresset i studien är också att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner på globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna på respektive partis hemsida. Analysen utgår från ett diskursteoretiskt perspektiv och använder diskursanalytiska verktyg för att titta på konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Problemformulering: Hur använder fastighetsmäklaren relationsmarknadsföring för att bygga relationer till kunder?Syfte: Vi vill skapa förståelse för hur fastighetsmäklaren använder kundmötet för att skapa förtroende till kunden.Slutsats: Fastighetsmäklaren bör lägga mest vikt vid att skapa förtroende till kunden genom sin personlighet. Det beror på att majoriteten av våra respondenter anser att förtroende för dem som personer är mer betydelsefullt än förtroendet för deras tjänster. För att skapa förtroende gäller det för mäklaren att kunna infria kundens förväntningar vilket underlättas av att kundens förväntningar är realistiska. Realistiska förväntningar kan skapas genom att fastighetsmäklaren har en aktiv Kommunikation med kunden.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Grafisk alternativ och kompletterande Kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har Kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande Kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige.

Author: Linnea BrundellMentor: Gábor BoraCourse: Media and communication studies, C- level, advanced course. Communication, ethical and moral ? a survey based on news exposing companies which does not follow their own communication policies.Plot: In a leader in the newspaper Arbetarbladet, the writer says that the numbers of journalists are going to be reduced, while the numbers of informant officer are going to increase. Theory: The theory which has been used in the essay is Pierre Bourdieu´s field theories, Jürgen Habermas theories on representation and theories about the company?s values.Method: The method used in the essay is a qualitative text-analysis. The material in the essay is articles from the newspaper Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. Also two documentaries from the TV-show Kalla Fakta will be a part of the material. Adocument made by the trade union DIK, which tell about ethical guidelines for information officer, journalistic rules for their work are also a part of the material. Result: The survey shows that the companies have been failing to work after own policy documents. .

Today a lot of consumer and media interest lie in food production. Food is something everyone of us has a relationship to hence foodstuff and their making is a topic of current interest.Cattle?s rearing is one of many factors that have begun to play a bigger role when consumersare selecting beef from the shops? meat counters. This may well be a result of productdiversification and greater investments towards marketing. Many cattle rearers considerseveral grounds for added values being linked to their products and consumers are becomingmore aware of these primary sector related added values.

Uppsatsen behandlar ämnet marknadsföring och Kommunikation i ett icke- kommersiellt företag. Jag har undersökt hur en bostadsrättsförening kommunicerar med sina medlemmar och vilka kanaler de använder sig av. Den teoretiska delen omfattar intressentmodellen som beskriver sambandet mellan omgivningen och intressenterna och hur relationerna fungerar. Kommunikationsmodellen förklarar flödet från avsändaren av meddelandet till dess att meddelandet når mottagaren. Jag förklarar också olika typer av Kommunikationskanaler.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns Kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

Abstract Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ intervjumetod belysa hur pedagoger på tre förskolor varav två språkförskolor och en språkavdelning använder TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). På båda förskolorna används TAKK som hjälpmetod för att stödja barn som har en språkstörning. Hur ser pedagogerna på användningen av TAKK i sitt arbete med språkstörda barn? Mina frågeställningar är: Vilka barn menar pedagogerna att TAKK kan användas med? Hur använder pedagogerna TAKK, och när? Hur upplever pedagogerna att TAKK stöttar barnen i sin utveckling? Jag använder mig av ett kognitivt perspektiv för att kunna tolka och analysera mitt material. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna anser att TAKK gynnar Kommunikationen mellan pedagoger och barn men även barnen emellan.

Omvårdnad och Kommunikation ligger varandra nära eftersom mötet är centralt för sjuksköterskan. För att Kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstå varandra krävs det att parterna står på samma grund och talar samma språk. Genom att använda sig av verbal och icke verbal Kommunikation får sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan på så vis få möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen på en akutmottagning kan påverka vårdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte.

Gemensamma genomgångar och därefter tyst räkning var den vanligaste undervisningsformen under vår grundskoletid på 70-talet. På många skolor i grundskolans senare del är det fortfarande det vanligaste arbetssättet. Forskning visar att om eleverna får arbeta i par eller grupp inverkar det positivt på deras inlärning. Undersökningar konstaterar dessutom att läroboken fortfarande styr undervisningen i alltför hög grad. Mot denna bakgrund har vi undersökt om läroböckerna stämmer överens med kursplanen i matematik med avseende på muntlig Kommunikation.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård, där patientens omvårdnad ska vara i centrum. Sjuksköterskans kunskap om palliativ vård är grundläggande för att det ska bli en bra vårdsituation. En av sjuksköterskans huvuduppgifter var att bidra till att patienten fick en bra livskvalitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att bevara den vuxna patientens livskvalitet inom palliativ vård. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.