Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Skador till följd av vibrationsexponering Àr ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhÄllna verktyg. Under senare Är har det införts skÀrpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav pÄ riskbedömning, ÄtgÀrder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas pÄ ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta pÄ mÄnga arbetsplatser. UtgÄngspunkten för studien kan sammanfattas i frÄgestÀllningen: Förekommer det, inom vÄrt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sÄdan dignitet att hÀlsorisker kan befaras?Studien vill visa pÄ ett arbetssÀtt för företagshÀlsovÄrden (FHV) att nÄ fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sÄdana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrÄn vibrationsexponering.

Denna studie behandlar miljöfarliga Ă€mnen i byggprocessen. Syftet med studien Ă€r att ge lĂ€saren en inblick i hur miljöfarliga Ă€mnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder lĂ€saren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt lĂ€st pĂ„ olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar Ă€r tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktÀriseras av svÄrigheter med social interaktion och kommunikation, frÀmst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer Àr av stor betydelse och att en hjÀrnskada kan vara en bakomliggande orsak. SvÄrigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. PÄ grund av den lÄga prevalensen av AS har personal inom vÄrd och omsorg en begrÀnsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvÄrigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svÄrt i mötet med sjukvÄrden.

Denna studie hade som syfte att ta reda pÄ om skiftarbetarna pÄ ett större företag inom tillverkningsindustrin följer riktlinjerna för frukt och grönt och fisk enligt Livsmedelsverket (2013b) nÀr det gÀller kostvanor och vad de skulle önska för hjÀlp eller förutsÀttningar för att kunna förÀndra om de anser sig behöva det. Detta utifrÄn att det kan vara svÄrt att sjÀlv genomföra en förÀndring av sina kostvanor.Utefter en enkÀtundersökning och tvÄ fokusgruppsintervjuer blev resultatet gÀllande respondenternas kostvanor att dessa speglar svenskarnas i stort. Deras konsumtion av fisk, frukt och grönt ligger under de faststÀllda rekommendationerna men pÄ samma nivÄ som resten av befolkningen. GÀllande antal mÄl per dag hos respondenterna nÄdde nÀstan hela gruppen upp till rekommendationerna, men det gÄr tyvÀrr inte att utlÀsa vilka mÄltider det rör sig om. NÀr det gÀllde hjÀlp och förutsÀttningar för att kunna förÀndra sina kostvanor sÄ önskade de tillgÄng till nyttig mat till ett bra pris, bland annat i restaurangen pÄ arbetsplatsen men Àven i automaterna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter.

BAKGRUND:AnvÀndandet av datorer i samhÀllet medför att mÀnniskor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppvÀxt, vilket har gjort att anvÀndningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare Är. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvÀnds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna anvÀnds i tvÄ förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 Är, i deras samspel ochkommunikation vid datorn pÄ tvÄ förskolor i VÀstra Götaland. Studien Àr kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och pÄ vilket sÀtt de agerar, hur datorn anvÀnds ochnÀrvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjÀlp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förstÄelse.

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

För att uppnÄ jÀmlik hÀlsa för alla Àr arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan nÄr en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hÀlsofrÀmjande arbete genom BankhÀlsan FriskvÄrd, som i sin tur anvÀnder hÀlsoombud pÄ bankkontoren. VÄrt syfte med studien var att studera Swedbanks hÀlsofrÀmjande arbete genom hÀlsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp sjÀlvförmÄga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhÄller sig alla till arbetsplatsen och har anvÀnts för att sÀtta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgÄngspunkterna var behaviorism, sociokulturellt lÀrande och det salutogena perspektivet.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för den sexuella lÀggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras pÄ fyra intervjuer med homosexuella poliser som Àr medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de Àr med sin sexuella lÀggning pÄ arbetsplatsen, kollegornas bemötande angÄende deras sexuella lÀggning och hur medlemskapet i föreningen har pÄverkat dem pÄ deras arbetsplats. Studien anvÀnder tre teoretiska utgÄngspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och Àven Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelÄg upplevelser av stress pÄ arbetsplatsen bland de idrottslÀrare pÄ högstadiet som utgör vÄr undersökningsgrupp. Vi ville ocksÄ identifiera bidragande faktorer och lÀmpliga ÄtgÀrder för denna stress. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Upplever idrottslÀrare pÄ högstadiet stress pÄ sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka ÄtgÀrder tillÀmpas mot stress? Vilka förebyggande ÄtgÀrder kan tillÀmpas mot stress? Vi har utgÄtt ifrÄn den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vÄrt metodologiska val. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn Passer och Smiths teori (2007) som Àr en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förstÄelse i ett individ ? miljö perspektiv.

IntresseomrÄdet i detta examensarbete Àr sÀrskoleelever som befinner sig pÄ en tidig utvecklingsnivÄ och saknar förmÄga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssÀtt för att kunna samspela med andra mÀnniskor och för att kunna delge sina tankar och kÀnslor. SÀrskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssÀtt. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare pÄ sÀrskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt varje barn och ungdom de arbetar med ska anvÀnda.Den teoretiska utgÄngspunkten Àr begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien Àr kvalitativ med intervjuer av lÀrare som arbetar pÄ sÀrskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna vid sÀrskolorna prövar sig fram genom observationer och anvÀnder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt deras elever ska anvÀnda.