Titel: Integrationsarbete vid bankfusioner - En studie om kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer. Författare: Janne Eskola, Pelle Johansson, Karl Larsson och Magnus Torkildsen Handledare: Ola Mattisson och Ulf Ramberg Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för kommunikation som instrument för att hantera organisationskulturer vid integrationen i samband med en bankfusion. Metod: Eftersom vi vill öka förstÄelsen av integrationsarbete vid bankfusioner, leder vÄr problemformulering och syfte till valet av en kvalitativ undersökningsmetod. En kvalitativ ansats ger möjlighet till mer innehÄllsrik information jÀmfört med en kvantitativ undersökningsmetod. I vÄr undersökning anvÀnder vi ett analytiskt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder som vÄra observerade lÀrare anvÀnder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av vÄra lÀrare för insamling av data till den hÀr undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan pÄverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten Àr, sprÄkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frÄgor samt tidsaspekten, det vill sÀga hur talutrymmet Àr fördelat mellan lÀrare och elever.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar betrÀffande personer med ADHD pÄ en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestÄr av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, dÀr olika uppfattningar om ett fenomen stÄr i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den hÀr studien Àr social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsÀttningar.

Kommunikation Àr viktigt för att mÀnniskor ska kunna arbeta tillsammans. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att kunna utbyta erfarenheter, frÄga om oklarheter, fördela och delegera uppgifter samt diskutera med medarbetarna. Men kommunikationen fungerar inte perfekt. Det finns mÄnga störningar som gör att kommunikationen inte alltid blir bra. NÀr dessutom nÄgra av medarbetarna finns pÄ distans, vad hÀnder dÄ med kommunikationen? Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för vilka störningar som finns i kommunikationsprocessen, samt nÀr och varför de uppstÄr.

Sedan Sverige gick med i EU har landets konkurrenspolitik blivit allt mer betydande.Konkurrens ökar tillvĂ€xten och kostnadseffektiviteten vilket frĂ€mjar konsumenterna.Flertalet marknader i Sverige har monopolavreglerats, sĂ„ som inrikesflyg-, el-,jĂ€rnvĂ€gs-, post- och telekommunikationsmarknaden. År 2006 bestĂ€mde den svenskaregeringen att Ă€ven avreglera apoteksmonopolet och sedan första juli Ă„r 2009 rĂ„der detkonkurrens pĂ„ apoteksmarknaden. PĂ„ en marknad i konkurrens mĂ„ste organisationerarbeta annorlunda med sin strategiska kommunikation och syftet med denna studie Ă€ratt undersöka hur Apotekets kommunikativa strategier har pĂ„verkats dĂ„organisationen har gĂ„tt frĂ„n en monopolsituation till konkurrens..

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever i Är 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lÀrare deltog i undersökningen. Metoderna som anvÀndes var klassrumsobservationer, intervjuer med lÀrarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lÀrare som har samma kön som de sjÀlva har. De kvinnliga lÀrarna kommunicerar nÀstan lika mycket med bÄde flickor och pojkar medan hÀlften av de manliga lÀrarna nÀstan enbart kommunicerar med pojkar.

Konflikter Àr och har alltid varit en del av mÀnniskors liv ? bÄde det privata och det yrkesmÀssiga. Det Àr ocksÄ ett fenomen som aldrig kommer att kunna undvikas helt. DÀremot kan man lÀra sig att hantera konflikter och som enhetschef inom en mÀnniskovÄrdande organisation Àr det av stor vikt att vara förberedd pÄ att hantera de konflikter som kommer att uppstÄ i organisationen. För att lyckas med detta Àr det viktigt att skapa sig en förstÄelse för vad det Àr som orsakar konflikter och hur man bör bemöta detta.

Bakgrund: Kommunikation Ă€r grundlĂ€ggande i all omvĂ„rdnad och sjuksköterskan förvĂ€ntas kunna kommunicera professionellt med alla patienter. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient/boende riskerar att kunna bli asymmetrisk i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden och patienten/den boende kan lĂ€tt hamna i underlĂ€ge. Äldre patienter/ boende Ă€r en utsatt grupp vad gĂ€ller asymmetrisk kommunikation. I vĂ„rt samhĂ€lle och inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden finns en rad negativa attityder och stereotypa bilder av Ă€ldre och Ă„ldrande. Kommunikationen med den Ă€ldre patienten/boenden anpassas och förenklas ofta.

Titel: Manlig och kvinnlig kommunikation = Kvinnors och mÀns kommunikation?NivÄ: Kandidatuppsats, Ledarskap (15hp), vÄren 2011Författare: Lisa Englund och Frida NielsenHandledare: Jenny StÄhlNyckelord: Ledarskap, kommunikation, genusProblemformulering: Hur kan mÀn respektive kvinnor i position som chefer kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen undersöka hur mÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln. Vi vill Àven undersöka om mÀn och kvinnor i position som handlare inom dagligvaruhandeln kommunicerar pÄ olika sÀtt samt försöka ta reda pÄ varför ledarna kommunicerar som de gör.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med en beskrivning av Àmnet genus, dÀrefter redogörs Àven för Àmnet kommunikation och slutligen en kombination av dessa Àmnen i form av manlig och kvinnlig kommunikation.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi har intervjuat tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i position som handlare inom vÄra ÀmnesomrÄden.Empiriskt perspektiv: I empirin beskriver vi de intervjuer som vi genomfört med de fyra handlarna.Slutsats: MÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera olika med sina medarbetare. Orsaken till varför mÀn och kvinnor kommunicerar pÄ det sÀtt som de gör kan bero pÄ flera olika faktorer och inte bara pÄ det faktum att de Àr mÀn respektive kvinnor..

Syfte: Syftet med studien a?r att identifiera organisationers virtuella strukturer och hur de anva?nds i organisationerna, fo?r att skapa en fo?rsta?else fo?r vilken betydelse digitala verktyg har fo?r organisationers interna kommunikation. Dessutom vill vi ocksa? o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur implementeringen av dessa digitala verktyg fo?r intern kommunikation i organisationer pa?verkar fo?rutsa?ttningarna fo?r hur ledarskap kan bedrivas.Metod: Uppsatsen a?r en kvalitativ studie, da?r intervjuer med sex respondenter fra?n sex olika organisationer ligger som grund fo?r det empiriska materialet.Resultat: Vi fann att den virtuella strukturen i organisationer a?r av stor betydelse fo?r den interna kommunikationen. Den virtuella strukturen besta?r av flera olika komponenter, och de viktigaste a?r E-mail, intrana?t och Lync och organisationerna bedriver sto?rsta delen av sin kommunikation med hja?lp av den virtuella strukturen.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrare Àr medvetna om hur de anvÀnder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har Àven legat pÄ att se i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lÀrare i Ärskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgÄng av vad verbal kommunikation Àr och vad den betyder för elevers lÀrande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Undersökningen beskriver den matematiska kommunikationen mellan speciallÀrare och matematiksvaga elever. Den empiriska datan bestÄr av tvÄ matematiklektioner frÄn Är 9 i grundskolan. Datan analyserades för att finna olika typer av kommunikation.LÀrarna var i mÄnga delar medvetna i sitt sÀtt att kommunicera med eleverna och undervisningsmiljön kÀndes trygg. Under lektionerna observerades tvÄ parallella sprÄk, ett vardagsanknutet och ett matematiskt sprÄk. Det framkom att ett tydligt förhÄllningssÀtt betrÀffande matematiskt sprÄk kan underlÀtta för elevens inlÀrning samt medvetandegöra lÀraren om den kommunikativa betydelsen i undervisningen med styrdokumentens mÄl i fokus. .

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan frÀmja barns lÀrande och utveckling i skolan. Vi har stÀllt oss frÄgan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta gÄr men att den modesta estetiken Àr dominerande i skolans verksamhet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav tvÄ klasslÀrare och tre ÀmneslÀrare i estetiska Àmnen. Var och en har fÄtt berÀtta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre omrÄden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.