Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssÀtt och syn pÄ sin egen roll nÀr det gÀller kommunikation, utifrÄn elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ inom trÀningsskolan som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt för att bÄde förstÄ och bli förstÄdda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och dÄ framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrÄn funktionshinder och har flera olika utgÄngspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas bÄde till kommunikation utifrÄn ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom trÀningsskolan med elever som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom trÀningsskolan Àr mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom mÄnga olika omrÄden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön Àr kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Bakgrund: Tidigare litteratur tyder pÄ att patienter med cancer upplever mycket smÀrta och mÄnga fÄr ej optimal smÀrtlindring. För att patienten ska kunna anförtro sig om sin smÀrta till vÄrdpersonalen behövs ett gott möte och en god kommunikation. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter med cancersmÀrta uppfattar mötet med vÄrdpersonal. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Fem artiklar var av kvalitativ ansats, tvÄ artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Att vara chef idag Àr ofta krÀvande. Inte minst i det lilla företaget, dÀr man mÄste vara lite av en allkonstnÀr. Chefer pÄ smÄföretag tros arbeta hÄrt och ha en hög stressnivÄ, men lite Àr skrivet om hur de upplever sin hÀlsa och sin arbetsmiljö.DÀremot Àr kunskapen stor om att socialt stöd pÄ arbetsplatsen kan minska de negativa effekterna av stress och utgöra en buffert mot ohÀlsa hos de anstÀllda. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur chefen pÄ ett mikroföretag upplevde sin egen hÀlsa, sitt sociala stöd och om detta stöd var viktigt för hÀlsan. Chefer pÄ mikroföretag anslutna till JÀrnhÀlsans FöretagshÀlsovÄrd, med 5-9 anstÀllda, valdes ut som undersökningsgrupp.

Introduktion: NÀr nÄgon blir obotligt sjuk och nÀrmar sig döden Àr det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens nÀrstÄende pÄverkas ocksÄ. En viktig uppgift för sjuksköterskor Àr att kommunicera och stötta de nÀrstÄende för att tillfredsstÀlla behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomÄl som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med nÀrstÄende inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad pÄ vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studien har gjorts pÄ uppdrag av kommunaldelen HÀrryda utanför Göteborg och Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med 9 stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna Àr utvalda efter kriterierna killar och tjejer i Äldersgruppen 18-20 Är och sysselsÀttningskategorierna studerande, arbetssökande eller arbetsförda. Mitt syfte Àr att utvÀrdera huruvida satsningen "Ungdomsjobb" har uppnÄtt syftet med det engagemang och arbete som lagts ned pÄ ovannÀmnda ungdomar. Som en sociologisk studie med inriktning pÄ avvikelsesociologi (Becker 2006) utvÀrderas projektet ur ett jÀmlikhetsperspektiv genom att belysa ungdomarnas uttalanden om social exkludring. Resultatet visar att det finns skillander i intervjupersonernas uttryck kring den social exkluderingsproblematiken.

Att utslÀppen frÄn trafiken mÄste minska Àr idag de flesta överens om, frÄgan Àr bara pÄ vilket sÀtt. En lösning Àr att förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism, att fÄ dem att Äka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av befintlig teori samt tvÄ fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förÀndra mÀnniskors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhÀllsproblem.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena dÀr hÀlsan och förutsÀttningarna för hÀlsan kan pÄverkas. De senaste Ären har det skett en positiv utveckling gÀllande den fysiska arbetsmiljön men inte gÀllande den psykosociala arbetsmiljön dÀr speciellt anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden upplever en allt mer pressad arbetssituation. LitteraturgenomgÄngen kring psykosociala arbetsförhÄllanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hÀlsa. Detta ses som ett problem dÄ det i arbetsmiljön ligger en avsevÀrd potential i frÀmjandet av hÀlsa och att fokus bör förflyttas frÄn det patogena till det salutogena synsÀttet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse pÄ arbetsplatser inom privat hÀlso- och sjukvÄrd samt undersöka medarbetarnas sjÀlvuppskattade hÀlsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Uppsatsen behandlar estetiska lÀroprocesser och receptionen som reflektionsform dÀr fokus ligger pÄ kommunikation. Syftet Àr att undersöka elevers kommunikation som uppstÄr i mötet med deras estetiska lÀroprocesser med tillhörande produkt. I uppsatsen baseras den empiriska undersökningen pÄ tvÄ lektionstillfÀllen i en Ärskurs fyra. De estetiska lÀroprocesserna fyller en dubbel funktion, dels som ett pedagogiskt redskap, men Àven som ett medel i sig sjÀlvt dÀr formen och innehÄllet förmedlar ett budskap till betraktaren. Elevernas kommunikation blev tydlig genom receptionen dÀr de förde ett samtal utifrÄn sina konstnÀrliga gestaltningar och estetiska lÀroprocesser.

Denna studie hade tvÄ syften. Det första syftet var att undersöka hur anstÀllda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och krÀnkande sÀrbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anstÀllda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/krÀnkande sÀrbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgÄtt ifrÄn Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gÀllande förebyggande arbete vad det gÀller missförhÄllanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anstÀllda inom vÄrdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frÄgor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

I Sverige har invandrade akademiker svÄrare att fÄ ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivÄ och kompetens Àn vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrÄn diskriminering till sprÄkkrav och svÄrigheter att tolka den invandrade akademikerna utlÀndska examen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker pÄ sin arbetsplats. Undersökningen har avgrÀnsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vÀgen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker fÄr praktikplatser pÄ svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.VÄra resultat visar att arbetsgivarna i vÄr undersökning har övervÀgande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker frÄn Korta vÀgen och att de gÀrna skulle anstÀlla dessa, vilket nÄgra av dem ocksÄ gjort.

Titel Alla Àr vÀlkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonÄrstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds NÀrsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbÀttra sin kommunikation med tjejer, 13-24 Är, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av mÄlgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har anvÀnts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. TvÄ fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i Äldrarna 15-18 Är, frÄn Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen nÄr ut till mÄlgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa Àr ineffektiva dÄ mÄlgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig pÄ mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod dÄ de flesta tjejer i studien fÄtt reda pÄ ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbÀttra kommunikationen bör ungdomsmottagningenÀven anvÀnda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka mÄlgruppen efterfrÄgar..

Problemformulering: Forskning visar att hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder bÄde kan förbÀttra medarbetares hÀlsa och utveckla verksamheten. DÄ man aktivt arbetar med att utveckla hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr det vÀsentligt med en stÀndig utvÀrdering. Det finns mycket beskrivet i forskningen kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder pÄ arbetsplatsen dock finns det inte mycket kring personalansvarigas uppfattningar och förvÀntningar av dessa ÄtgÀrder. Syfte: Undersöka vad personalansvariga har för uppfattningar om och förvÀntningar av hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder för personalen. Metod: Studien valdes att göras med en kvalitativ ansats och med grundad teori som forskningsdesign.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.