För att sÀkra patientsÀkerheten krÀvs att kommunikationen mellan vÄrdpersonal frÀmjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvÄrden. Ett speciellt behov av vidare forskning pÄ kommunikationen mellan sjuksköterska och lÀkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan Àr en stor del av patientens vÄrd och sÀkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pÄverkar kommunikation mellan lÀkare och sjuksköterska relaterat till patientsÀkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansÄgs vara anvÀndbara för att frÀmja en god kommunikation mellan professionerna och för att frÀmja patientsÀkerheten.

TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fÄtt mer betydelse Àn tidigare, dÄ anstÀllda fÄr diskutera vad börsintroduktionen innebÀr för deras arbete.

Den hÀr fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbÀttra service genom lÀrandet frÄn en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i sÄ fall hur den ska utformas. Vi ville Àven öka vÄr kunskap om hur Stena Line kan förÀndra de anstÀlldas beteenden med hjÀlp av e-learning och vilka förutsÀttningar som krÀvs för att personalen ska bli motiverade till att förÀndra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att inledningsvis dela ut en enkÀt, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. DÀrefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hÀnsyn tagen till enkÀtens resultat. Det kvalitativa tillvÀgagÄngssÀttet har varit vÄr huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras Àr viktigt för hur den mottas hos anstÀllda, vilket i sin tur pÄverkar resultatet av utbildningen.

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.

I samarbete med Veidekke SkÄne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke SkÄne har sitt huvudkontor i Lund och ingÄr i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i SkÄne i fem Är och vÀxer hela tiden. VÄr intention har varit att kartlÀgga intern- kommunikationen och ta reda pÄ hur den fungerar. Vi har ocksÄ velat belysa pÄ vilket sÀtt villkoren Àndras för internkommunikationen nÀr företaget expanderar.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Muntlig kommunikation kan vara begrÀnsad eller omöjlig nÀr patienten Àr intuberad vid respiratorbehandling. Intuberingen hindrar talet och detta kan vara frustrerande för mÄnga patienter. Syftet med studien var att belysa hur intuberade intensivvÄrdspatienter upplever kommunikation. För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie som metod. Resultatet baseras pÄ 11 artiklar.

I takt med att samhÀllet och hÀlso- och sjukvÄrden förÀndras torde det vara sÄ att ledare stÀndigt hanterar minskade resurser som kan pÄverka arbetsförhÄllanden. I en tid dÄ behovet av engagerade medarbetare Àr som störst, Àr arbetsmiljön en viktig faktor. Ledarnas förhÄllningssÀtt och handlingar pÄverkas av förvÀntningar, krav och faktiska förhÄllanden pÄ arbetet. Ledarskapet mÄste anpassas och vara flexibelt för att kunna möta situationer som uppstÄr pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien Àr att undersöka hur första linjens chefer inom Àldreomsorgen beskriver sitt ledarskap.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur kommunikation sker mellan hem och förskola samt vilken information som anses viktig att förmedla mellan pedagog och förÀlder. Anledningen till att vi valt att skriva denna forskningsrapport Àr att vi tror att det kan finnas brister i kommunikationen mellan förskola och hem. VÄr teori tar upp hur kommunikation sker mellan mÀnniskor och vilken betydelse den har för vÄr vardag. Vi har intervjuat sju kvinnliga förskollÀrare i kommunala förskolor samt lÀmnat ut enkÀter till förÀldrar som har barn i kommunala förskolor, för att se hur de olika parterna ser pÄ den kommunikation och information som sker mellan hem och förskola. Undersökningen visar vilken sorts information pedagoger och förÀldrar anser som viktig att förmedla vid de olika möten som sker i förskolan, men Àven vilka omstÀndigheter som kan vara avgörande för hur samarbetet kommer att fungera mellan hem och förskola.

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktÀren pÄ den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende pÄ om de pratar om undervisningsinnehÄllet eller ej. Genom en etnografisk observation i en Ättondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation Àr uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade pÄ att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i nÀr klassen minskade i antal, samt eleverna lÀttare ÄterfÄr koncentrationen i mindre grupper..

Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgÄende med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvÀrdigt team, ha en kunskap om den andres profession, kÀnna tillit och att fÄ vara en del i besluten kring patientvÄrden var underlÀttande faktorer för att fÄ en fungerande kommunikation. NÀr sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, nÀr man inte hade kunskap om den andres profession, olika hÀrkomst och bakgrund och nÀr man enbart kommunicerade via datorn försvÄrades kommunikationen. Resultatet visar pÄ att bÄda parter i relationen bör fÄ lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket vÀrda för att en bra kommunikation ska uppstÄ.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.