Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sägs. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar även om att ta reda på hur pedagogerna upplever att TAKK används i förskolorna och på särskolan som ingår i studien samt vilket stöd pedagogerna har i användandet av metoden. Vi besökte en särskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar där.

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog är att förmå elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstå i olika former. Ett exempel är den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, något som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en år 4 och en år 8. Detta har skett genom sex observationstillfällen och en enkätundersökning.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången..

Bakgrund: Studiefrämjandet är en organisation som har i uppgift av staten att främjafolkbildning. De arbetar med kulturutveckling och agerar stöd för föreningar som är inriktadepå kultur och fritidsintressen. I sitt arbete stöter de på många människor och ställs ofta infören kommunikativ situation. Studiefrämjandet undersöktes med inriktning på deraskommunikationsplan men främst med fokus på deras bemötande. Utan riktlinjer kan det varasvårt att veta hur man ska agera och speciellt för någon som är ny antingen som anställd eller som cirkelledare i Studiefrämjandets regi.Syfte: Att undersöka Studiefrämjandets kommunikationsplan med inriktning på bemötande och ge förslag till förbättringar.Metod: En kvalitativ undersökning av Studiefrämjandets material som granskats med hjälp avexisterande kommunikationsteorier och vetenskapliga artiklar.Resultat: Det visade sig att Studiefrämjandet inte har någon utförlig kommunikationsplan eller någon utbildning inom kommunikation.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare.

Bristerna inom psykiatrin har länge varit mycket påtagliga och anhörigas behov av stöd och hjälp har i många fall varit underminerade. Många slutna vårdplatser har ersatts av öppna vilket gett en ökad belastning på de anhöriga. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser gällande deras delaktighet inom psykiatrin. Litteraturöversikten baserades på 14 artiklar. Empiriska relevanta studier valdes och värderades.

Den här studien är en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer använts för att ta reda på några pedagogers, en rektors och en logopeds tankar om barn som använder alternativ kompletterande kommunikation och elevernas utvecklingsmöjligheter i grundskolan.Under studiens gång har det visat sig att just den här företeelsen är lite utforskad och att det varit svårt att hitta tidigare forskning på området. Resultaten pekar mot en positiv förändring med avseende på vilken personal som anställs för elever med en alternativ kompletterande kommunikation. Idag är det är vanligare att personalen har en pedagogisk utbildning jämfört med för tio år sedan. Det verkar dock finnas en stor kunskaps lucka i skolan i allmänhet om den alternativa kommunikationens betydelse för elevens språkliga och personliga utveckling. De intervjuade pedagogernas svar visar att eleverna också har andra svårigheter och att pedagogerna får lösa många problem efter egen bästa förmåga.

Ledningens kommunikation är viktig för att förankra organisationsförändringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den är också viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut på tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör därför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förändringsarbete..

Introduktion. Våld mot personal inom psykiatrisk vård är ett stort problem, mentrots detta är det svårt att hitta pålitlig litteratur som belyser problemet. Syfte. Dennalitteraturstudie syftar till att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebyggavåld i sitt arbete med psykiskt sjuka patienter. Metod.

I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanställt fakta för att ta reda på hur en förbättrad visuell kommunikation av de miljövänliga plaggen kan påverka konsumenter att handla mer miljövänligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning på engelska:.