Introduktion: Patientsäkerhet är viktig inom intensivvård och vårdpersonal behöver vara uppmärksamma och medvetna om detta. Klar och tydlig kommunikation samt ett välfungerande teamarbete kan motverka misstag och förbättra kvalitén på vården.Syfte: Syftet var att beskriva hur medicinsk simulering påverkar teamarbete på en intensivvårdsavdelning och därmed patientsäkerheten.Metod: Fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes, deltagarna hade genomgått simuleringsövningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Deltagarna bestod av 4 sjuksköterskor samt 3 läkare, deltagarna intervjuades i grupper på två och två i varje yrkesgrupp var för sig, en läkare intervjuades enskilt. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre temata framkom under analysen, Ökad medvetenhet, Kommunikation i teamet samt Teamet och dess roller tydliggörs.

Background: Encounters between patient and health care have been shortened and fragmented. Times when the patient is in the continuum of care is related to how well the patient feels confirmed in the meeting with his/her carers. Aim : The aim of this study is to highlight skills that nurses use to provide good care relationships with patients in the ambulance and emergency room. Method: A literature review was done. Search for articles was conducted in the databases Cinahl and Pubmed.

Background: Studies show that unsolved contact tracing of chlamydia increase in Uppsala County. Research shows that the meeting between patient and caregiver, when performing a contact tracing, may be crucial to the outcome of contact tracing. Objective: The aim of the study was to investigate how midwives describe the encounter with the patient during contact tracing in youth clinics in Uppsala County Council. Methods: A qualitative approach with semi- structured interviews was used to collect data. Nine midwives of varying age and work experience from seven different youth clinics in Uppsala County Council were interviewed.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur deuppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes somen semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiskavuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet avdenna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll.

The health care formulation of the principle of autonomy can be expressed as follows; ?you shall not treat a patient without the informed consent of the patient, or his or her lawfulsurrogate, except in narrowly defined emergencies?. The principle of beneficence refers to a moral obligation to act for the benefit of others. In heath care, the good or benefit in question is the restoration of the health of the patient. In fulfilling this obligation of beneficence, the physician sometimes intentionally overrides the patient?s preferences or actions for the purpose of benefiting the patient.

Bakgrund: Flertalet av de anmälningar som görs till patientnämnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvårdspersonal. Ettbemötande yttrar sig såväl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten är en betydande del för att patienten ska kunna känna attvården är givande. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förväntningar och värderingar och sjuksköterskan ska därförtänka på att bemöta patienterna med respekt och att inte kränka derasvärdighet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vård.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där två olika databaser haranvänts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmåga ochinformativt bemötande.Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepåverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande närsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmåga vilketinnebar att tala tydligt och lättförståeligt samt när sjuksköterskan informeradepatienterna tillräckligt så att de kände sig delaktiga i vården.Slutsatser: Varje patient är unik och vill bli behandlad utifrån sinaindividuella behov och önskemål.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning.Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys.Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården.

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Suicide and attempted suicide frequently occur in society today and represent a major public health problem. In inpatient psychiatric care the nurse have a central role when caring for suicidal patients. Few systematic studies exists that address the nurse?s practical work with these patients. The purpose of this study was therefore to describe the nursing care of suicidal patients as it was perceived by registered clinical expert nurses.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

Föräldrar vill vara delaktiga i vården av sitt sjuka barn och de har rätt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvården där föräldrar upplevt att de inte tillåtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehållande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för föräldrars delaktighet i barnsjukvården. Kvalitativ innehållsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för föräldrars delaktighet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hälso- och sjukvårdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvården behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehåll och dess betydelse för föräldrars delaktighet..

Bakgrund: Invandringen till Sverige ökar stadigt och en konsekvens av detta är att allt fler människor talar ett annat språk än svenska. Därmed kan svårigheter med språkliga barriärer och kulturella skillnader uppstå inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska ansvara för att tillräcklig information går fram till patienten och att patienten kan förstå informationen och medge samtycke om vård och behandling. Då det inte finns något gemensamt språk mellan sjuksköterska och patient, hur vet man då att informationen har gått fram och att patienten får bästa möjliga vård efter individuella behov? Syfte: Att belysa språkbarriärer i vården. Metod: Litteraturstudie gjord med inspiration av Goodmans sju steg med databassökning i PubMed och CINAHL. Resultat: Tre huvudteman och fem subteman identifierades, huvudteman var vårdkvalitet, tolkanvändning och strategier för bättre kommunikation.