Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur sÄngare anvÀnder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med sÄngare som arbetar/arbetat professionellt med sÄng inom olika genrer. Resultaten visar att sÄngarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett anvÀndande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förvÀntningar, personlighet och tradition Àr de viktigaste. SÄngarnas anvÀndande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhÄllningssÀtt som sÄngarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet Àr de mest framtrÀdande förhÄllningssÀtten.

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgÄtt frÄn sociokulturell teori dÀr mÀnniskan ses som formad av sin miljö men ocksÄ sjÀlv Àr med och förÀndrar den.

VÄr studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare pÄ HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade frÀmst pÄ möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men Àven för att kunna förbÀttra handledarnas arbetssÀtt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare pÄ HVB. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har anvÀnts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi anvÀnt för att förklara tolkningen utifrÄn samhÀllet. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan tvÄ individer.

Syftet med denna uppsats var att förstÄ de bakomliggande motiven till att kvinnor frÄn Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för Àktenskap med svenska mÀn. Studien Àr regionalt begrÀnsad till Norrbotten och undersöker Àven kvinnornas förvÀntningar pÄ livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har pÄverkat deras identitet. Studien Àr kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger pÄ djupintervjuer med tio kvinnor frÄn Ryssland i Äldrarna 25 till 50 Är som flyttade till Sverige efter Àktenskap med svenska mÀn. De teoretiska utgÄngspunkter som varit vÀgledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration frÄn Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras lÀngtan efter att uppnÄ den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bÀttre vÀrld i VÀst.

Bakgrund: SjukvÄrden idag Àr en högriskverksamhet dÀr det dagligen sker hÀndelser som kan fÄ allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhÄllandet mellan kvinna och man och mellan sjuksköterska och lÀkare har mer Àn nÄgot annat bestÀmt sÀttet pÄ vilket omvÄrdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och lÀkare Àr upplÀrda att kommunicera pÄ olika sÀtt vilket fÄr konsekvenser för patientsÀkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i lÀkare och sjuksköterskors samarbete inom hÀlso- och sjukvÄrden som kan pÄverka patientsÀkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts dÀr vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och lÀkare som mest pÄverkade patientsÀkerheten var; olÀmpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande.

Homosexuella familjer eller det som ocksÄ kallasregnbÄgsfamiljer Àr en idag vÀxande familjeform. Det Àr homosexuella par somvalt att bilda familj, som avser undersökas i denna uppsats, vilket Àr avrelevans för det sociala arbetet dÄ olika familjeformer idag Àr framtrÀdandeoch viktigt. KÀnnedom om olika familjetyper som finns, ger oss stor inblick ochvidgar vÄra möjligheter att undersöka vilken vÀrld homosexuella par möter inomoch utom den svenska sjukvÄrden. Syftet meduppsatsen Àr att undersöka möjligheter och eventuella hinder som lesbiska parkan möta nÀr de bildar familj. Det undersöks ocksÄ om nÄgra andra faktorerspelar in, som har betydelse för paren nÀr de tÀnker kring familjebildning ochbehandling.

StÄhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lÀrarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jag ska undersöka lÀrarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) pÄ Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i VÀstra Götalands lÀn, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med bÄde handledare ute pÄ arbetsplatser och yrkeslÀrare pÄ HR-programmet, eftersom jag dÄ kan fÄ sÄ utförliga svar som möjligt och att de fÄr chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna fÄr olika underlag ifrÄn skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förÀndringar och ytterligare förÀndringar kommer att ske dÄ en bÀttre samverkan mellan skolorna i VÀstra Götaland Àr pÄ gÄng. Handledarnas och lÀrarnas syn pÄ kommunikationen vid APU skiljer sig ocksÄ Ät, dÄ handledarna saknar en bÀttre kommunikation.

Palliativ vÄrd Àr ett begrepp som vÀcker mycket kÀnslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan Àven för sjuksköterskor. Det var naturligt att kÀnna skuld, förtvivlan, sorg, rÀdsla, oro och hjÀlplöshet i den palliativa vÄrden, men dessa kÀnslor kunde stÄ i vÀgen för sjuksköterskornas profession, dÄ det kunde hindra henne att ge adekvat vÄrd. Det krÀvs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmÄga att bearbeta sina kÀnslor och sorg. Fanns inte den förmÄgan kunde upplevelsen av att vÄrda patienter i ett sent palliativt skede bli en kÀnslomÀssigt svÄr uppgift. Att ge vÄrd i ett sent palliativt skede Àr komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hÀnsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvÄrd med fysiska och psykiska aspekter i Ätanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Denna explorativa studie analyserar gemensamma och differentiella mönster för kommunikation och beteende hos anvÀndare i HjÀlpforum. MÄlet med studien Àr att kartlÀgga aktiva anvÀndartyper med syfte att ge SVT kunskap om HjÀlpforumets anvÀndare. Om forumadministratörer har mer kunskap om anvÀndarna i HjÀlpforum kan de anpassa sin kommunikation utifrÄn anvÀndarnas individuella behov och öka deras förmÄga att bidra med mer kvalitativ Äterkoppling. Detta kan i sin tur bidra till en positivare instÀllning och ökat förtroende hos anvÀndare i HjÀlpforum. I denna studie kunde fem anvÀndartyper kartlÀggas i HjÀlpforum med stöd av egen empiri och tidigare forskning.

Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmÀnniska, se mina behov nÀr jag inte orkar, ge information som jag förstÄr, vara rÀdd om mitt förtroende, vÄga dela mitt lidande och lÀtta upp med humor..

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Globaliseringen har lett till att lÀnders ekonomi, politik och kultur stÀndigt integreras och förÀndras i ett komplext nÀtverk. Den teknologiska utvecklingen som vÀrderingar medfört har underlÀttat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sÀtter krav pÄ företag att vara innovativa och flexibla inför förÀndringar. StrÀvan efter att överleva pÄ den globala marknaden och att möta kunders efterfrÄgningar har lett till en internationalisering av företag.Detta krÀver ett samarbete mellan organisationer som Àr lokaliserade i olika lÀnder. I ett samarbete krÀvs effektiv kommunikation med ett flöde av förstÄlig och meningsfull information mellan involverade parter.

TitelVem Ă€r JanDirekt? ? en studie av en intranĂ€tbaserad funktion för kommunikation mellanmedarbetare och ledningFörfattareKristina Berg och Åse BergdahlUppdragsgivareInformationsavdelningen pĂ„ Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU)KursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet.TerminVĂ„rterminen 2009HandledareJosefine SternvikSidantal44SyfteSyftet med studien Ă€r att analysera funktionen JanDirekts utformning och anvĂ€ndbarhet,samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv.MetodKvantitativ enkĂ€tstudie utförd digitalt genom mejlutskick.MaterialResultat av en enkĂ€tundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt demedarbetare som stĂ€llt frĂ„gor i JanDirekt.HuvudresultatUtifrĂ„n enkĂ€tsvaren kan vi med en relativt stor sĂ€kerhet sĂ€ga att JanDirekt har pĂ„verkat deninformella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommitkring frĂ„gor och svar i funktionen.I undersökningen kan ingen skillnad pĂ„ kĂ€nslan för samhörigheten och identifieringen medSU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som anvĂ€nder JanDirekt och de som integör det.Det finns inget som tyder pĂ„ att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avstĂ„endetmellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta Ă€r positivt instĂ€llda tillfunktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda pĂ„ att den har potential att förbĂ€ttrakommunikationen mellan ledningen och medarbetarna..

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

The aim of this study is to observe Swedish preschool children in their natural habitat and without any intervention. Four different observations are made and thereafter analyzed. Throughout the whole study the subject of interest is the children's communication in their play. Children can communicate with each other in various ways, for instance with speech and without speech, i.e. with their physical language, aesthetic and multi language.