BakgrundKonflikter Àr en vanlig företeelse i förskolans vardag. BÄde den litteratur vi tagit del av och pedagogerna i undersökningen tar upp att en konflikt innebÀr en oenighet mellan barnen. Undersökningen tar upp att kÀnslor Àr en stor orsak till mÄnga konflikter. För att konflikten ska kunna hanteras pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr det betydelsefullt med bra kommunikation.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna gÄr till vÀga för att lösa de konflikter som uppstÄr mellan barnen i förskolan.MetodUndersökningen Àr genomförd med hjÀlp av observationer och intervjuer i förskolan. Vi har observerat nÄgra konfliktsituationer i förskolan för att pÄ sÄ sÀtt fÄ syn pÄ pedagogernas sÀtt att hantera dessa.

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man lÀsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation Àr och vad pedagogen har för roll. För att ta reda pÄ vilka sÀtt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgÄng. HÀr fÄr pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vÀnster m.m. NÀr observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Det dör ca 90 000 mÀnniskor varje Är i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvÄrdnadsansvar för palliativ omvÄrdnad i kommunen. Den hÀr studien baseras pÄ nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvÄrd i tre olika kommuner. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvÄrd.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumÀrke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frÄgestÀllningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmÄl? Vilka strategier gÄr att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur anvÀnder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? PÄ vilket sÀtt pÄverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprÀtthÄller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumÀrke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med representanter frÄn Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material frÄn SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmÄl som Àr en del av verksamhetsmÄlen.

Mobbning pÄ arbetsplatser Àr ett vÀxande globalt problem som förekommer i alla yrkessektorer, men dÀr kartlÀggningen av fenomenet fortfarande Àr relativt bristfÀllig. Syftet med studien var att undersöka skillnader i upplevd nÀrvaro av vuxenmobbning pÄ mansdominerade respektive kvinnodominerade arbetsplatser i en svensk kontext. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan upplevelsen av arbetsklimatet, utifrÄn delaktighet/medbestÀmmande och negativ kommunikation. För att undersöka detta anvÀndes ett sjÀlvskattningsformulÀr. Det anvÀnda instrumentet visade pÄ en god intern konsistens.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag anvÀnder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda pÄ vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen anvÀnder sig av. Metod: Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Med hjÀlp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har ocksÄ varit i kontakt med CSR Sweden, ett nÀtverk som finns för att hjÀlpa företag med CSR-frÄgor.

AbstractForskning visar att verksamheter stÀlls inför omfattande arbetsrelaterade problem dÀrverksamheter förlitar sig pÄ team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds dÄ teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som mÄste utföras.Studiens syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnÄ effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och dÀr faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpÄverkan..

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur förÀldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser pÄ ömsesidig förÀldrasamverkan, det vill sÀga vilka möjligheter respektive svÄrigheter det finns mellan dessa parter nÀr det gÀller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, dÀr sex förÀldrar och sex pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har delats in i tre olika frÄgeomrÄden: förÀldrasamverkan, syn pÄ uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svÄrigheterna frÀmst bestÄr av brister i ömsesidig kommunikation, brist pÄ tolk, kulturella skillnader i synen pÄ barns uppfostran och synen pÄ förskolan och skolan. SvÄrigheterna med förÀldrasamverkan Àr ibland stora, men bÄde förÀldrar och pedagoger vill alla barn vÀl. Viljan till samarbete Àr stor i bÄda grupperna.

Titel I artighetens namn ? Hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag Författare Karolina Örsta Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Bengt Johansson Sidantal 48 Antal ord 19 383 Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur svenska företag upplever sin interpersonella kommunikation med japanska företag. Metod Kvalitativ respondentintervju.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Denna studie behandlar samverkan i ett projekt mellan försÀkringskassan och en allmÀnpsykiatrisk klink. Studien har kvalitativ ansats med intervjuer som metod. VÄr empiri Àr hÀmtad frÄn medlemmar i projektets styrgrupp och lÀkare frÄn kliniken. Projektet syftar till att ta fram en metod för att kunna ta hand om de lÄngtidsarbetslösa patienterna pÄ kliniken. Syftet och mÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som Àr relevanta för att uppnÄ god samverkan, samt hur samverkan kan vara utvecklande för en organisation.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.