Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste av alla demenssjukdomarna. Den kallas Àven för de anhörigas sjukdom, eftersom en hel familj drabbas om nÄgon familjemedlem fÄr denna diagnos. Att drabbas av Alzheimers sjukdom kan innebÀra en stor förÀndring för alla inblandade. NÀr en mÀnniska drabbas av kronisk sjukdom, förÀndras hela livssituationen, bÄde för den drabbade och dennes familj. Syftet med studien var att beskriva hur de nÀrmast anhöriga upplever att leva med en person drabbad av Alzheimers sjukdom.

Denna studie belyser vÄrdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod Àr en allmÀnlitteraturstudie dÀr 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundlÀggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer Àr; en god mÀnniskosyn, en etablerad kommunikation mellan vÄrdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det rÄder en allmÀn konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvÄrdnadssituationen.

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste Ären. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna Àr utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.För att fÄ en vÀlfungerande distansutbildning mÄste det finnas nÄgot slags IT-stöd som Àr lÀnken mellan studenter och lÀrare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning nÀr det gÀller kommunikation och informationsutbyte.För att komma fram till ett tÀnkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts pÄ lÀrare och experter pÄ Högskolan i Skövde (His).

Diabetes Àr en vanlig sjukdom i Sverige och ungefÀr 800 barn och ungdomar fÄr diagnosen varje Är. Det Àr en sjukdom som krÀver mycket planering för regelbundna mÄltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. SvÄra och hastiga komplikationer kan uppstÄ om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som ocksÄ pÄverkas. Mycket oro kan finnas hos förÀldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och nÀr barnet blir ungdom kan det vara svÄrt för förÀldrarna att lÀmna över ansvaret till ungdomen.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Innovationer Àr nÄgot som Àr svÄrt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror frÀmst pÄ fem olika barriÀrer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriÀrer tyder det pÄ att kommunikation kan vara ett nödvÀndigt hjÀlpmedel för att fÄ en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar pÄ att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.

Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkÀnts som en framgÄngsfaktor för företag. Med utgÄngspunkt i att Corporate Entrepreneurship Àr av ökande betydelse utreds hÀr i vilken mÄn detta Äterspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehÄllsanalys av VD-brev frÄn 21 svenska teknikföretag över en tioÄrsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fÄngats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förvÀntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting pÄ forskning och utveckling.

Syftet var att utifrÄn vald forskningslitteratur studera vilka samhÀlleliga stödinsatser till förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn som fungerar vÀl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjÀnstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade pÄ tre teman utifrÄn BBIC: barnets behov, förÀldrarnas förmÄga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja förÀldrarna stödjer barnet vilket Àr förenligt med BBIC.  SamhÀllsstöd baserat pÄ empowerment och företrÀdarskap fungerar bra.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier pÄ internet dÀr barn möts innefattar bland annat inlÀgg pÄ blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi anvÀnde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstÄ flickors och pojkars sÀtt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin anvÀnder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.