Introduktion: NÀr nÄgon blir obotligt sjuk och nÀrmar sig döden Àr det inte endast patienten som blir drabbad. Patientens nÀrstÄende pÄverkas ocksÄ. En viktig uppgift för sjuksköterskor Àr att kommunicera och stötta de nÀrstÄende för att tillfredsstÀlla behov hos dem. I en tidigare studie framkom det att 54 % av alla klagomÄl som framkommit till sjukhus handlade om brister i kommunikation. Syfte: var att belysa sjuksköterskans kommunikation med nÀrstÄende inom palliativ omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudien var baserad pÄ vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i de relevanta databaserna CINAHL och PubMed.

Att fÄ en cancerdiagnos Àr en omvÀlvande hÀndelse i mÀnniskors liv och det Àr viktigt frÄn ett omvÄrdnadsperspektiv att sjukvÄrdpersonal har en förstÄelse för mÀnniskornas upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser i samband med cancerdiagnos inom tidsaspekten före, under och efter diagnosen fram till behandling. Sexton publicerade artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Starka kÀnslor i samband med diagnos, behovet av och svÄrigheten att fÄ professionell information, hopp om livet och accepterandet av cancersjukdom, betydelsen av stöd frÄn familj och vÀnner och svÄrigheter att prata med dem. Patienterna ville ha en klar och tydlig information angÄende sjukdomen och behovet av stöd frÄn familj och vÀnner var viktigt, detta för att minska oro och ensamhet.

SyfteStudiens syfte Àr att ur ett inifrÄnperspektiv undersöka om personer med diagnosen Aspergers syndrom upplever att omgivningens bemötande förÀndrats efter att de har fÄtt diagnosen. Med omgivningen menas familj, vÀnner och myndigheter. Intentionen Àr att belysa individernas egna erfarenheter av sÄvÀl positivt som negativt bemötande.FrÄgestÀllningar1. Hur upplever individer med Aspergers syndrom att de blir bemötta av familj, vÀnner och myndigheter? 2.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur en börsintroduktion pÄverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes pÄ företaget Waterjet i Ronneby med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med anstÀllda pÄ ledande positioner i organisationen. Slutsatser: BÄde internt och externt ser vi skillnader jÀmfört med hur det var före introduktionen. Den största förÀndringen Àr i den externa kommunikationen, dÀr företaget nu mÄste hantera fler Àgare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras pÄ bÀsta vis.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp pÄverkar utbildning pÄ olika sÀtt. Elever som bor med ensamstÄende förÀldrar tenderar generellt att ha lÀgre betyg och testresultat, samt uppnÄr och förvÀntas uppnÄ lÀgre utbildningsnivÄ Àn elever som bor med tvÄ förÀldrar. Studier visar Àven att uppnÄdd utbildningsnivÄ pÄverkas av diverse andra variabler, sÄ som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar Àven att den effekt som socioekonomisk status pÄverkar skolval och uppnÄdd utbildningsnivÄ till stor del Àr primÀra. Det innebÀr att anledningen till att elever med lÄg socioekonomisk status uppnÄr lÀgre utbildningsnivÄ Àr för att de generellt presterar sÀmre i skolan.

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Bakgrund: MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att med hjÀlp av behandlingar och vÄrd bibehÄlla eller förbÀttra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svÄr smÀrta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smÀrta samtidigt. SmÀrta kan uttryckas genom bÄde verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstÄnd och detta kan leda till ökat vÀlbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan pÄverkade personens upplevelse av smÀrta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Ätta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smÀrta lindras.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Bakgrund: Alkoholberoende Àr ett stort hÀlsoproblem. Det leder till lidande för sÄvÀl individer som familjer. Att studera omvÄrdnadsfaktorer som bidrar till ÄterhÀmtning/nykterhet kan i sin tur bidra till kunskap som leder till bÀttre bemötande och bÀttre omvÄrdnad.Syfte: Studiens syfte Àr att belysa omvÄrdnadsrelaterade faktorer som medverkar till nykterhet hos personer med alkoholberoende.Metod: Studien Àr gjord i kvalitativ forskningstradition dÀr intervjuer med personer frÄn ?Det Fria SÀllskapet LÀnkarna? har varit basen för att undersöka vÄrt syfte. I studien anvÀnds Aaron Antonovsky teori om KÀnsla av Sammanhang och Mening (KASAM) som teoretisk referensram.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjÀnstens och familjehemmens egna perspektiv. Det kÀnsliga och komplicerade förhÄllande som rÄder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska förÀldrar diskuteras utifrÄn fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgÄngslÀge..

Kommunikation Àr en central del i vÄrdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen mÄste fungera, för att patienten ska fÄ möjlighet att vara delaktig i vÄrden och för att fÄ information om behandling.Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga vad som pÄverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrÄn kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvÀndig för att bygga en relation, kommunikationen Àr intepersoncentrerad, patientens syn pÄ kommunikation och kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara sÄ god som möjligt krÀvs en relationmellan sjuksköterska och patient.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.