Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet pÄ förskolan.All kommunikation mellan sÄvÀl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika Äldrar och barn som kommit olika lÄngt i sin sprÄkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade sprÄket Àr den vanligaste kommunikationsformen bÄde vid fri lek och styrd aktivitet pÄ förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna pÄ förskolan anvÀnder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppsprÄk som förstÀrkning och förtydligande av det talade sprÄket sÀrskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men ocksÄ vid andra kommunikationstillfÀllen i fri lek..

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvÄsprÄkiga elevers kommunikation under tvÄ olika laborationer sÄg ut, hur laborationsuppgiftens utformning pÄverkade dessa elevers kommunikation och Àven hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehÄllet. Elever i Ärskurs 7 observerades och spelades in pÄ band vid tvÄ skilda laborationstillfÀllen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfÀllet. Undersökningen tyder pÄ att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utstrÀckning pÄverkas av laborationens utformning och innehÄll..

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom Ätta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande Äsikter bland chefer huruvida ledarskap Àr ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation anvÀnds för att ge medarbetare medbestÀmmande.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktÀren pÄ den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende pÄ om de pratar om undervisningsinnehÄllet eller ej. Genom en etnografisk observation i en Ättondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation Àr uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade pÄ att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i nÀr klassen minskade i antal, samt eleverna lÀttare ÄterfÄr koncentrationen i mindre grupper..

Vi lever idag i en tid dÀr media i hög grad Àr integrerat i vÄrt vardagsliv. Medieutbudet genomgÄr samtidigt en fas av bÄde utökning och förÀndring. Till detta har vi alla att förhÄlla oss till. Detta gÀller inte minst ungdomar i sitt identitetsarbete. VÄr studie har som syfte att beskriva ungdomars identitetsarbete i en kontext av medial pÄverkan och kompisar.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion pÄ en fusion mellan tjÀnsteföretag.Fusioner Àr ett vanligt förekommande bland dagens företag, sÄ Àven för tjÀnsteföretag. Frontpersonal anses vara sÀrskilt viktig i tjÀnsteföretag dÄ de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion Àr det dÀrför viktigt att skapa förutsÀttningar för att tvÄ mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sÄdana förutsÀttningar Àr kommunikation.Formell kommunikation kan anvÀndas till att skapa acceptans för en fusion och införa förÀndringar vid denna. En förutsÀttning för att frontpersonalen skall uppnÄ en högre förstÄelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvÄvÀgskommunikation.Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv förestÀllning av en fusion.

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

Bakgrund: Det finns tvÄ olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppssprÄk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist pÄ icke-verbal kommunikation i akuta vÄrdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation frÄn vÄrdpersonalen. Det Àr Àven viktigt att vÄrdpersonal ser patienter som unika individer.Syfte: Syftet meddenna studie Àr att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vÄrdpersonal och patient uttrycks i vÄrden.Metod: Detta examensarbete Àr baserat pÄ en litteraturstudie dÀr relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vÄrdpersonal och patient.Resultat: Tre teman kunde identifieras; RÀdsla och osÀkerhet hos vÄrdpersonal, VÄrdpersonalens personliga förutsÀttningar och Beröring ? en balansgÄng mellan genuinitet och förtryck.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Diskussionen kring homosexuellas lÀmplighet som förÀldrar och deras rÀtt att bilda familj Àr nu aktuell i samhÀllsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jÀmstÀller homosexuellas och heterosexuellas rÀttigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta.Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i Ärskurs 9 vid tre skolor, i frÄgor om homosexuellas rÀtt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhÄllande till könstillhörighet och social klass. MÄlgruppen valdes utifrÄn att ungdomar i den Äldern ifrÄgasÀtter förÀldrarnas pÄverkan och skapar sig egna vÀrderingar. En inblick i detta kan lÀgga fokus pÄ att Àven vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frÄgor dÄ barn och ungdomar i stor utstrÀckning pÄverkas av vuxna.Uppsatsens primÀrdata har insamlats genom enkÀtundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation pÄ mÄngkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare uttalar sig om den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: PÄ vilka olika sÀtt kan kommunikation komma till uttryck pÄ en mÄngkulturell förskola? PÄ vilka sÀtt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mÄngkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet frÄn de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta omrÄden för studien. Bland annat beskrivs hÀr kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhÄllningssÀtt och olika stöd Àr av stor betydelse för den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor.

Bakgrund: Sexualiteten Àr en viktig del av att vara mÀnniska men den Àr ocksÄ sÄrbar vid sjukdom. HÀlso- och sjukvÄrden bör ha ett holistiskt synsÀtt pÄ mÀnniskan vilket Àven innefattar att ta hÀnsyn till den sexuella hÀlsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv pÄ kommunikationen om sexuella hÀlsa vid sjukdom. Resultatet baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation Àn vad som gavs.