Denna studie syftar till att undersöka anvÀndandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. ForskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn Àr hur TAKK anvÀnds i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med anvÀndandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien berör hur teckenstödet anvÀnds men Àven vad litteratur och forskare sÀger i Àmnet sprÄkutveckling och teckenanvÀndning. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer med förskollÀrare om deras syn pÄ anvÀndandet av TAKK samt hur de ser pÄ TAKK i relation till barns tillÀgnande av sprÄk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats och fyra förskollÀrare intervjuats.

Uppgiften vi fick var att designa en mĂ€tutrustning för vibrationsmĂ€tning i en fordonshytt, utrustningen ska samla in mĂ€tdata och via USB skicka datat till LabView. Systemet bestĂ„r av: • Givare, accelerometrar. • Signalanpassning, filtrering och förstĂ€rkning. • A/D-omvandling, 22 bitars upplösning. • Inteface mellan A/D-omvandlare och mikrokontroller.

Anledningen till att jag valt detta Àmne som examensarbete, Àr att jag under mina praktikperioder förstÄtt att kontakten med förÀldrar inte alltid Àr sjÀlvklar. Dessutom Àr kommunikationen mellan skola och hem ett omrÄde som utgör en försvinnande liten del i lÀrarutbildningen. Mitt syfte till studien Àr att undersöka hur och om vad lÀrare och förÀldrar kommunicerar. Samt hur de bÄda parterna vÀrderar, anvÀnder och tycker Àr viktig kommunikation. Genom att anvÀnda relevant litteratur och genomfört intervjuer med tre lÀrare och tre förÀldrar har jag bland annat kommit fram till dessa resultat.

Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av sÀkerhet vilket har blivit specielltpÄtagligt efter 2000-talets krishÀndelser och katastrofer. Fokus inom krishantering ligger pÄatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, dÀr kommunikation Àren nÀrvarande och essentiell del under hela krishanteringen..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Bakgrund: MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att med hjÀlp av behandlingar och vÄrd bibehÄlla eller förbÀttra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svÄr smÀrta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smÀrta samtidigt. SmÀrta kan uttryckas genom bÄde verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstÄnd och detta kan leda till ökat vÀlbefinnande för personer med cancer.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

I det hÀr arbetet behandlas anvÀndningen av 3D som planeringsverktyg för kommunal planering och vÀgprojektering. Projektet gÄr ut pÄ att utveckla en 3D-modell över ett omrÄde i Kalmar med teorier inom informationsdesign och kommunikation med kartor. Huvudsyftet Àr att undersöka hur en stadsmiljö i 3D kan utvecklas för att bli ett hjÀlpmedel i planeringsprocessen och dialogen med Kalmars befolkning och press.Med stöd i teorier och en kvalitativ undersökning genom ett anvÀndartest undersöks problemformuleringen: Hur kan man utveckla en tredimensionell miljö i syfte att underlÀtta planeringen av nybyggnationer pÄ omrÄden Norra Kvarnholmen och MalmfjÀrden med utgÄngspunkt frÄn teorier kring kommunikationsprocesser och kommunikation via kartor? Hur kan de huvudanvÀndare som skapar objekt i sagda miljö placera in valda byggnader och trafiklösningar?Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att bilder och filmsekvenser ifrÄn en 3D-modell Àr ett vÀrdefullt verktyg i planeringssammanhang och i syftet att föra en dialog med dess mÄlgrupp..

Huvudtemat för min studie Àr Àgarkommunikation. Den handlar om hur LantmÀnnen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbÀttra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. LantmÀnnen vill kommunicera mer och bÀttre, med frÀmst primÀrintressenter (Àgare/medlem). För att nÀrma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer pÄ andra föreningar inom den gröna nÀringen och jÀmfört deras arbetsmetoder kring Àgarkommunikation med LantmÀnnens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen pÄ LantmÀnnen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes Àven djupintervjuer med förtroendevalda pÄ LantmÀnnen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvĂ„rdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma pĂ„ avdelningar inom somatisk vĂ„rd. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits mĂ„nga gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvĂ„rdnad. För att kunna uppleva god omvĂ„rdnad krĂ€vdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vĂ„rdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper sĂ„som empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvĂ„rdnadssituationen.

I dagslÀget Àr byggbranschen hÄrt styrt av att uppnÄ hög standard, rÀtt kvalitet, nÄ kortare byggtider och dettaska ske till en lÀgre kostnad. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur viktig kommunikationen ibyggprocessen Àr, om det finns ett samband mellan kommunikation och om projektet uppnÄr sitt förvÀntaderesultat. Vilken betydelse har mÄlbildens förankrande och programmets utformning för projektets chanser attuppnÄdda det förvÀntade resultatet. Studien grundar sig pÄ subjektiva resultat, utifrÄn de medverkandebyggaktörernas uppfattning, och mÀter dÀrmed inte frÄgestÀllningarna objektiv. Resultatet av de kvantitativaundersökningarna i denna studie visar pÄ att det finns ett samband mellan den allmÀnna kommunikationen,mÄlbildens tydlighet under projektet och mÄlbildens uppfyllelse.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framvÀxt har förutsÀttningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina vÀljare förÀndrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmÀnheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlÀgg frÄn Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall pÄ tvÄ veckor före valdagen 2010 respektive 2014. InlÀggen analyserades sedan med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.HuvudresultatResultatet visar att bÄde Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna nÄgon sÀrskild förstÄelse för hur digitala kanaler bör anvÀndas men till 2014 har de bÄda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var bÄda partiernas kommunikation envÀgskommunikativ, nÄgot som förÀndrades till tvÄvÀgskommunikation under 2014, frÀmst hos Miljöpartiet..

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklÀrare. Kommunikation Àr sedan början av 1970-talet ett centralt innehÄll i sprÄkundervisningen, och studien undersöker hur lÀrarna förhÄller sig till begreppet kommunikativ förmÄga samt hur de ser pÄ sitt sÀtt att undervisa i avseende pÄ kommunikativa aspekter. Studien utgÄr frÄn litteratur om kommunikativ sprÄkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstÀmmig handling. Det huvudsakliga resultatet Àr lÀrarna framhÄller att kommunikativ förmÄga Àr detsamma som att göra sig förstÄdd och förstÄ, och att en förutsÀttning för detta Àr den strategiska kompetensen som innebÀr att vÄga experimentera med sprÄket och anvÀnda sig av alternativa uttryckssÀtt nÀr sprÄkkunskaperna inte rÀcker till. Att kommunikationen Àr begriplig framhölls ocksÄ som en förutsÀttning för kommunikativ förmÄga.

Afasi innebÀr en störning i sprÄkfunktionen och Àr vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. VÄrdpersonal som saknar tillrÀcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med sprÄksvÄrigheter kan kÀnna osÀkerhet. Denna osÀkerhet kan resultera i att dessa vÄrdare undviker personer med sprÄksvÄrigheter eller avstÄr frÄn att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vÄrdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som frÀmjar en god vÄrdrelation och kommunikation mellan vÄrdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehÄllsanalys.