Afasi innebär en störning i språkfunktionen och är vanligt förekommande efter sjukdomen stroke. Vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur kommunikation/interaktion kan genomföras med personer med språksvårigheter kan känna osäkerhet. Denna osäkerhet kan resultera i att dessa vårdare undviker personer med språksvårigheter eller avstår från att inleda samtal, vilket i sin tur leder till bristande vårdrelation. Studiens syfte var att belysa faktorer som främjar en god vårdrelation och kommunikation mellan vårdpersonal och personer med afasi efter stroke. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar, vilka analyserades enligt en manifest innehållsanalys.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmärksammar romer som kommerfrån Central-och Östeuropa och bosätter sig tillfälligt på parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de själva lägger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska länder. Studien bygger på en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvämlighetsurval och i studien ingår sex informanter.Det insamlade empiriska materialet är tolkat med postkolonial teori.

Syftet med detta examensarbete är ta reda på vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mån den går att påverka. Resultatet visade att matematiklärarna som ingår i denna undersökning ansåg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansåg sig arbeta med att främja denna förmåga hos sina elever. Ett undersökningsformulär med fem sk rika matematiska problem gavs därför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lämplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formuläret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat på problemlösning i en grupp om 12 elever som får sin skolundervisning på Ungdomsalternativet.

Vårt mål har varit, i enlighet med läroplanens kursmål, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att på olika sätt kommunicera matematiska idéer och tankesätt. Under fyra veckor utförde vi vårt arbete i två parallella klasser som läste kursen matematik C på Komvux i Luleå. Grupperna fick arbeta enligt en modell där den kommunikativa biten betonades starkt, i såväl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av våra egna observationer och elevernas utvärderingar vill vi påstå att det matematiska problemet och dess lösning får en bättre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna än om man löst problemet på egen hand. Av undersökningen framgår att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan påverkade personens upplevelse av smärta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av åtta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smärta lindras.

Syfte: I den nya läroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda på hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmågan att kommunicera i matematik tror jag att det är viktigt att ta reda på hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur elevernas inställning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan språk och tanke har påverkat mitt eget arbete som undervisande lärare i matematik.

Många informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebär misslyckade informationssystem. Detta innebär att organisationens förväntningar på IS: et inte uppfylls, det används inte eller användarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som påverkar utgången av en ISU, vilka kallas framgångsfaktorer. En ISU: s utgång beror på ISU-gruppens effektivitet och därför blir framtagandet av vad som påverkar en ISU-grupp att bli framgångsrik mer viktigt. En grupp genomgår en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gång, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna är nöjda med hur denna kommunikation tillämpas. Även synen på ärlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan ärlighet och god intern kommunikation. Det jag också vill få ut av undersökningen är om teoretikerna och informanterna, med fokusering på arbetstagarna, upplever en gemensam syn på vad god intern kommunikation innefattar och om synen på ärlighet överensstämmer med varandra. Kort kommer jag också jämföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.Frågeställningarna:? Vad är god intern kommunikation, vad är ärlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete på god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i så fall hur är ärlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete från Göteborg, Norra Hisingen.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter män som brukar våld i nära relationer. Vidare vad det finns för hjälp och stöd för dessa män. Utifrån en kvalitativ metod och hermeneutisk utgångspunkt har vi intervjuat professionella på tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att män som brukar våld i nära relationer är en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrågan efter insatser är stora.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, svenska ledare anpassar sitt ledarskap i mötet med andra kulturer. Tyngdpunkten ligger på att undersöka ledares reflektioner omkring kultur och ledarskap samt ta reda på hur interkulturella erfarenheter påverkar arbetsrollen och ledaren som person.Metod: Uppsatsen arbetar med en kvalitativ undersökningsmetod, tre intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. Litteratur och artiklar inom områdena ledarskap, kultur och kommunikation har studerats för att samla information till den teoretiska referensramen.Resultat och slutsats: Vi har kommit fram till att man som ledare verksam över nationsgränser blir tvungen att anpassa sig i mötet med andra kulturer. Ett situationsanpassat ledarskap är därmed nödvändigt. Interaktionen skiljer sig från kultur till kultur, därför bör man känna till de skillnader som råder.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.