Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter.

Investor Relations har två syften att uppfylla. Investor Relations ska öka marknadens effektivitet, genom att vara ett verktyg för att kommunicera med marknadens olika aktörer. Investor Relations kan också vara ett relationsmarknadsföringsverktyg, där dess uppgift är att marknadsföra bolaget på bästa sätt. Utvecklingen i de svenska bolagens ägarstrukturer går ifrån några stora ägare till ett mer spritt ägande, vilket är resultatet av fler börsnoteringar och den globalisering som skett. Detta har lett till att kraven på bolagens Investor Relations har ökat under åren.

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.   Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.

I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrån konkurrenterna. Ett sätt som företagen kan göra det är genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumärkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som får konsumenter att välja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumärkesimage kan företag kan differentiera sig från konkurrenterna genom attanvända nya kanaler för att nå konsumenterna. Ett exempel på en sådan kanal ärmarknadsföring via mobila applikationer.När kanaler används av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hänsyn till.

Interaktionen mellan människor och datorer begränsas ofta av våra vitt skilda sätt att kommunicera på, exempelvis vid en beskrivning av en väg. I detta projekt försöker vi utveckla ett program som genom att analysera visuella och verbala vägbeskrivningar gjorda av mäniskor, kan gissa sig till ords betydelser genom att koppla ihop dem med fördefinierade objekt eller handlingar. Resultaten visar att det med en tillräcklig mängd data går att lära en dator ord som representerar specifika objekt eller rörelsemönster genom att hitta ord som sägs i samband rörelser i vissa riktningar eller i närheten av vissa objekt..

Syftet med denna undersökning är att undersöka elevers förståelse av begreppet gravitation. Undersökningen är gjord på elever som läser kursen fysik B på gymnasiet. Många studier har undersökt elevers begreppsförståelse kring rörelse och kraftbegreppet. Min undersökning grundar sig i denna forskning och i empiriska studier. Begreppen och kunskaperna som behövs för att lösa enkätfrågorna är inget nytt för eleverna.

Dagens samhälle har blivit alltmer komplext vilket lett till att företag måste söka nya tillvägagångssätt för att hävda sig i den alltmer rådande konkurrensen. Företag måste i och med globaliseringens framfart bli mer effektiva i sin marknadsföring och på något vis skapa mervärde hos konsumenten för att urskilja sig gentemot sina konkurrenter. Uppsatsen Varumärke.com behandlar huruvida företag kan komma att förmedla mervärde via sin varumärkesidentitet med hjälp av internet som ett kommunikationsverktyg..

I detta arbete studeras lärares uppfattningar om innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans år F-9. Denna studie är en del av ett projekt som Östsam genomför på uppdrag av skolverket. Projektet har som mål att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, är att jämföra lärarnas uppfattningar mellan år F-3, 4-6 och 7-9. En jämförelse görs också mellan lärares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tänkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och händelser i världen. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istället tänkande som ett emergent fenomen som uppstår ur erfarandet av kroppens aktivitet i världen. Begrepps mening har istället sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp får sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lärande som modifiering av tidigare kunskap.

Denna uppsats är skriven höstterminen 1997, då ett nytt läromedel började utvärderas i Linköping. Den svenska skolan har sedan en tid haft bristande natur- och teknikundervisning i de lägre årskurserna. Den Kungliga Vetenskapsakademien gav vissa av Linköpings skolor uppdraget att i lärarlag arbeta med ett nytt material, för att kunna se dess fördelar och brister. Materialet heter Science and Technology for Children (STC) och är framtaget av den amerikanska organisationen National Science Resource Center. Sedan utvärderingen av STC har läromedlet bytt namn till NTA (Natur och Teknik för Alla).

Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning påkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemål, preferenser ochframtidsförväntningar- ett behandlingsprogram förläkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:Läkemedelsindustrin genomgår en förändring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att säkra konkurrensfördelar är det viktigt för företagen att säkerställa sin forskning, vilken bygger till största delen på kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal på en komplex arbetsmarknad är det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och därmed attrahera de allra bästa forskarna.Syfte:Vår uppdragsgivare inom läkemedelsindustrin önskar få en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nå samt attrahera forskarstudenter. Poängen med arbetet är således att kartlägga denna grupps preferenser, mål samt tillvägagångssätt inför yrkeslivet. Vi ämnar utifrån denna analys ge förslag på hur vår uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.Vår förhoppning är att resultatet kan komma till praktisk användning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnå syftet valde vi ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer av doktorander.

Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö.

Noninvasiv ventilatorbehandling är en vanligt förekommande behandling på intensivvårdsavdelningarna. Intensivvårdssjuksköterskor möter ofta patienter med denna behandling. Forskning kring området menar att de flesta patienter kräver någon form av sedering för att tolerera behandlingen. Det är därför viktigt att intensivvårdssjuksköterskor har en medvetenhet om hur patienterna upplever behandlingen, något som kommer med erfarenheter. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med noninvasiv continuous positive airway pressure (CPAP)-behandling.

Syftet med denna uppsats är att, på Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig själva.Faktorer som undersöks mer ingående är arbetsledarnas upplevelse av:hur uppåtriktad kommunikation främjasatt kommunicera impopulära budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mål för motivationövriga sätt att skapa motivationarbetsledarnas sätt att motivera sig självaFrågeställningarna är följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig själva?Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har använts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare på Företag X.Vårt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att främja uppåtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ´gnäll´/klagomål. De beskriver att de informerar impopulära budskap på ett genomtänkt sätt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen så som att de inte utbildats i kommunikation och attityd både deras egen och medarbetarnas.

Som No-lärare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgänglig för skolorna, och behöver därför finna redskap för att kunna avgöra vad som är bra och användbar litteratur i undervisningssammanhang. För att få svar på om facklitteratur för barn är ett bra läromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur området vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem läsaren är - utifrån skolans värdegrund - samt vad bra ämneskunskaper och ett bra språk innebär - utifrån lärandeprocesser och utifrån hur en text ska se ut för att gynna läsförståelsen. I värdegrunden har jag framför allt tittat på genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna säger att elever ska kunna om vatten efter femte skolåret samt en beskrivning av vanliga elevföreställningar inför olika fenomen kopplade till vatten.