Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

Bakgrund och problemställning: Stora delar av Sveriges kommuners pensionsskuld redovisas i enlighet med gällande regelverk utanför kommunernas balansräkning. Detta medför att kommunernas uppvisade soliditet blir bättre än vad den i själva verket är. Kommunernas redovisning präglas av den kommunala särarten där öppenhet är i fokus. Med denna bakgrund är det intressant att undersöka om kommunernas redovisning stämmer överrens med lagar och rekommendationer samt om den bild som kommunen ger av sin ekonomi i redovisningen är rättvisande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur pensioner redovisas, och varför, i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka samt Kungälv kommun.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

Denna rapport handlar om kvalitet på tekniska installationer i fastigheter. Det har blivit allt vanligare inom fastighetsbranschen att organisationer/företag handlar upp FM tjänster som stöd till sin kärnverksamhet. Detta för att kunna effektivisera sin kärnverksamhet och göra kostnadsbesparingar. Själv har jag arbetat några år som fastighetsförvaltare och då kommit i kontakt med FM tjänster. Funderingar som har funnits hos beställare av FM tjänster på den tekniska sidan har varit om FM leverantör utfört tillsyn och skötsel enligt avtal. Av egen erfarenhet har de uppenbarligen inte gjort tillsyn och skötsel enligt avtalen.

Arbetet inriktar sig på två frågor, där den ena delen behandlar olika tillsynsmyndigheters arbete inom miljö- och hälsoskyddsområdet, där en jämförelse har gjorts mellan kommuner, länsstyrelser och Generalläkaren. Generalläkaren är tillsynsansvarig inom Försvarsmaktens verksamheter. Den andra delen fokuserar på tillståndsärenden där intressekonflikter har uppstått mellan intresset för totalförsvaret och övriga riksintressen samt andra skyddsvärda områden enligt miljöbalken. Bakgrundsfakta och information om de olika myndigheternas arbete har inhämtats genom litteraturstudier av relevant litteratur om tillsyn och ärenden, och genom intervjuer med tillsynspersonal samt studiebesök hos de nämnda myndigheterna. Arbetet med tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet skiljer sig inte nämnvärt mellan de olika myndigheterna när det gäller ett antal punkter.

Varje år gör räddningstjänsten ett flertal tillsyner på olika objekt runt om i kommunen och i dagsläget bestämmer räddningstjänsten i Luleå varje år vilka objekt som ska få ett platsbesök kommande år. Detta vill de ändra på, eftersom de vill kunna planera några år framåt i tiden. Syftet med denna rapport är att lägga grunden för ett bra, användbart och användarvänligt system där det ska framgå hur ofta objekten behöver tillsyn, jämföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att riskindexsystemet blir rättvisande.För att få fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal på olika tillsynsmyndigheter och en enkät sammanställdes och skickades ut till räddningstjänster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssätt var användbart, då de använde sig av en riskmatris för att bestämma tidsintervallen på de objekten som genomgår tillsyn.Enkäten som skickades ut bestod av två delar, i den första delen fick de åtta fall där de svarande skulle ange när nästa tillsyn på objektet borde ske.

Aggression is a normal part of a dog?s behaviour repertoire and has always been an evolutionary relevant behaviour. Even if aggression in some contexts is relevant, it is one of the most common problem behaviour reported by dog owners. It has been discussed if some breeds are more likely to show aggression and therefore should be banned. On the 1st of January 2008 a new act was enforced by the Swedish government giving the police force greater authority in decisions to apprehend and euthanize dogs if they after an appropriate evaluation of the dog?s temperament think it is necessary.

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området. För att djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i ?två föräldrar? och ?ensamstående förälder?. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.