Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något Kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland Kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden. Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på Kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden.

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att Kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.

Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, NÄRF, är ett samarbete sedan 1997. Kommunerna som medverkar i detta är Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborg, Förbundet har två heltidsstationer och sju deltidsstationer. NÄRF står för kommunal räddningstjänst samt förebyggande åtgärder inom kommungränserna. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera risker inom NÄRF:s område med avseende på framförallt räddningstjänstens resurser. Varje objektstyp bedöms genom en kvalitativ bedömning.

Frågeställning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste åren har allt fler kommuner börjat använda sig av sociala medier. Detta ställer stora krav på Kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. Frågan är vilken funktion och roll de sociala medierna får i Kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstå sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien är att tillföra kunskaper såväl om syftena bakom närvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter på tre svenska kommuner och kvantitativ innehållsanalys av Kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier används oftast för att föra ut information och i liten utsträckning för att interagera.

Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik.

Undersökningar visar att 34 000 människor i Sverige är hemlösa. Detta trots att Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla dess innevånare stöd och hjälp. Syftet med studien var att identifiera och beskriva upplevelser av hindrande respektive underlättande faktorer vid utträde ur hemlöshet samt erfarenheter av samhälleligt stöd kopplat till detta. Narrativa intervjuer genomfördes med två personer vilka tagit sig ur långvarig hemlöshet. Resultatet, som analyserades med stämplingsteorin och exitteorin, visade att missbruk var det mest framträdande hindret tillsammans med exempelvis svaga nätverk, skam, att ej vara berättigad till försörjningsstöd samt psykiska problem.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos Kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan.

Uppsatsen granskar systemet för utjämning mellan Kommunerna ur political economy- och tillväxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utsträckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgår att det rådande statsbidrags- och utjämningssystemet ger ett mycket begränsat utrymme för diskretionära bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen är att det finns en påtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillväxtperspektiv granskar vilka effekter långtgående kommunutjämning kan tänkas ha på arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tänkas ha för den långsiktiga ekonomiska tillväxten.

Under 2006 skedde omfattande förändringar i livsmedelslagstiftningen, dels på EU-nivå, dels på nationell nivå. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat på de mål som ska nås. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet ställs högre krav på inte bara livsmedelsföretagare, utan även på inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen är utformad så att det innebär ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt måste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungränserna.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur långt kommunens skyldigheter sträcker sig i fråga om anordnande av skolskjuts och därmed vilken rätt en elev med skolplikt har till skolskjuts. Rätten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara självklar, men lagens olika skrivningar och gällande praxis har under arbetets gång visat att frågan inte är helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges är beroende av andra bestämmelser än bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel på det är vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gå till och på vilket sätt en kommun väljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fästs stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillämpning.

Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens äldrevård befinner sig i en allt mer pressad arbetssituation. Det beror på minskade resurser och en allt äldre befolkning med komplexa och olika behov av omvårdnads- och sjukvårdande insatser i Kommunerna. Det är viktigt med en god arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvårdnadsarbete med hög kvalitet och bibehållen hälsa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans arbetssituation inom kommunal äldrevård i Sverige från ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier.Resultat: Presenteras inom två huvudkategorier; Organisationens betydelse för arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för arbetssituationen. Sjuksköterskorna kände sig pressade på grund av otydlig organisation, att ständigt vara tillgänglig, ha dåligt samvete för att inte räcka till, vara ifrågasatt och brist på handledning och komptetensutveckling.Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation, de känner sig inte uppskattade eller värdefulla.