Arbetet har som syfte att undersöka hur Kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets Kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två Kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre Kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av Kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två Kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

Syftet med denna uppsats är att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena i svenska Kommuner samt hur kompetens och oberoende påverkar innehållet i de kommunala revisionsberättelserna. De problemområde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade två olika enkäter med standardiserade frågor vilka översändes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt biträde i landets samtliga Kommuner. Enkätfrågorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga biträdena.

Pulvinaria regalis Canard, hästkastanjsköldlusen, är sedan 2006 en ny skadegörare i Sverige och kan beskrivas som en invasionsart. Angreppen av P. regalis kan uteslutande ses i urbana miljöer nära vägar och bebyggelse på trädstammar av flera olika slags stadsträd. Insekten är polyfag och har därmed ett brett värdväxtspektra. Dock ses de största angreppen oftast på lind, lönn och hästkastanj. Hästkastanjsköldlusen orsakar med honans äggsäckar vita fula fläckar på trädens stammar och nedre grenverk.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika Kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att Kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora Kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda Kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor.

Denna uppsats behandlar acceptansen av vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det är för problem som ligger till grund för brist på acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar även till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad acceptans för vindkraft.Det finns många bevisade negativa effekter av vindkraft såsom visuell störning, besvärande ljud, skuggor och reflexer. Det är dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frågan om acceptans. Experter har länge trott att bristen på acceptans för vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men på senare tid har man kommit fram till att så inte är fallet.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikaKommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska Kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska Kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio Kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför få svenska Kommunerna valt att installera DNSSEC på sina domäner. DNS är en av de viktigaste protokollen på Internet och behövs för att sammanlänka IP-adresser med mer lättförståeliga adresser för oss människor. DNS skapades utan att tänka på säkerheten, för att kunna göra DNS säkrare utvecklades ett säkerhetstillägg till DNS detta fick namnet DNSSEC.Vi har använt oss av litteraturstudie, experiment och intervjuer för att skapa en djupare kunskap och förståelse om hur DNS och DNSSEC fungerar samt besvara varför få Kommuner har valt att installera DNSSEC.Under vår litteraturstudie läste vi om flera sårbarheter i DNS och hur dessa kan utnyttjas för att utsätta en organisation för attacker såsom cacheförgiftning och MITM. Vi testade dessa sårbarheter och bekräftade det. Efter installationen av DNSSEC kunde inte angreppen längre genomföras i vår testmiljö.Under intervjuerna kom vi fram till att den vanligaste orsaken att Kommuner inte väljer att installera DNSSEC är okunskap om tillvägagångsättet för en installation och att de tycker deras nuvarande DNS fungerar bra, det blir då ingen prioriterad fråga.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Det finns många faktorer som kan påverka ett beslut om att adoptera en ny styrmodell. Dessa faktorer kan vara allt från internt upplevda problem till att olika externa aktörer påverkar organisationer i valet av styrmodell. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie identifiera viktiga faktorer bakom en kommuns beslut att adoptera det balanserade styrkortet och vilka förväntningar som finns på den nya styrmodellen. Syftet med uppsatsen är även att genom en kvantitativ studie undersöka om det finns samband mellan motiven till adoption av det balanserade styrkortet och hur tillfredställda organisationer blir med den nya styrmodellen. Uppsatsen utfördes med det analytiska metodsynsättet som basmetodsynsätt och aktörssynsättet som komplementär.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås Kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan.

Uppsatsen berör den platsspecifika konstens spännvidd genom en fallstudie av två verk. Det ena verket har tillkommit genom en tävling som arrangerats av företag, organisationer, institutioner och Kommuner. Det andra verket är ett privatfinansierat gatukonstverk som upplåtits utan tillstånd. Genom uppsatsen förs en diskussion om de båda verkens tillkomst och syfte samt hur de respektive städerna Stockholm och Söderköping förhållit sig till verken..

Översvämningar förekommer regelbundet på stora delar av jordklotet. Utgående från de klimatförändringar vi ser idag med, bland annat, kraftigare och intensivare nederbörd är det troligt att det blir fler och större översvämningar framöver. Områden som inte tidigare varit översvämmade kan komma att bli översvämmande. Varje land eller område med regelbundna översvämningar har någon form av varningssystem. Översikter över olika typer av system för att varna för översvämningar är svåra att finna. Syftet med denna uppsats är att:Undersöka viktiga principer för effektiva varningssystem för översvämningar som orsakas av kraftig nederbörd och/eller vårflöden.Skapa en systematisk och strukturerad sammanställning över nuvarande system för att varna för översvämningar orsakade av kraftig nederbörd och/eller vårflöden.Ge praktiska exempel på några svenska Kommuners system för att varna för översvämningar. Litteratur- och internetsökningar kring varningssystem för översvämningar samt intervjuer med ?översvämningsansvariga? i Ödeshög och Vetlanda Kommuner utgör grunden för informationen i denna uppsats. Exempel på olika typer av varningssystem för översvämningar presenteras.

24-timmarsmyndigheten innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras. Förutom myndigheter är även Kommuner och landsting är viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett självständigt ansvar för att utveckla såväl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjänster. Problemet med den kommunala organisationen är att den består av flera förvaltningar som fungerar som små företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krävs att förvaltningarna drar åt samma håll och har en gemensam vision för arbetet.