Den här uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjänster. År 2006 kom enny lag om allmänna vattentjänster ut som ställer krav på att vatten- ochavloppsverksamheter skall redovisas särskilt. Vi har då fått ett uppdrag från Tanumskommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin särredovisning samthur de följer lagens intentioner.Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i Västra Götaland län. Tre avdem närmare bestämt i norra Bohuslän och två av dem i Västergötland. Under arbetetsgång har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav två stycken skedde i Tanumskommun.

Skellefteå kommun införde 2005 källsortering av matavfall, de har vid två tillfällen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invånarna sorterar sitt avfall. Man såg då att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brännbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbättras.I denna uppsats undersöks hur källsorteringen har utvecklats, vilken information invånarna har fått och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrån detta och vad kan man göra för att förbättra källsorteringen av matavfall?Information har samlats in från Skellefteå kommun och tre andra kommuner har tillfrågats hur de arbetar med källortering av matavfall.

Varje år begår ungefär 1100 personer självmord i Sverige, fortfarande finns det många obesvarade frågor om hur självmord kan förhindras. Syftet med denna studie är att undersöka om graden av social integration i ett samhälle kan förklara de skillnader i självmordstal som råder mellan Sveriges kommuner. Èmile Durkheims teori om egoistiska självmord har använts som teoretisk utgångspunkt och i tolkningen av studiens resultat. Studien bygger på data från statistikansvariga myndigheter samt data över självuppskattad hälsa från den nationella folkhälsoenkäten. För att analysera datan har vi använt oss av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som vi gjort i statistikprogrammet SPSS.

In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations? Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective.We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its? meaning.

Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka hur stort problem med kvarlämnad hundavföring i gräs är för en hygienisk grönyteskötsel. Samtidigt som målet är att undersöka hur parkarbetare upplever kvarlämnad hundavföring och hur ofta de råkar ut för det vid skötsel av gräsytor. Arbetet tar även upp vilka hälso och miljörisker det finns med hundavföring och varför en del hundägare väljer att inte plockar upp efter sina hundar. Samt vilka återgärder kommuner och organisationer kan tänkas använda sig av för att ändra hundägares beteende och minska mängden kvarlämnad hundavföring på allmän plats.Arbetet genomfördes med hjälp av en enkätundersökning och en litteraturstudie. Enkätundersökningen besvarades av sammanlagt fyrtiofem parkarbetare ifrån fyra olika kommuner.

Studiens syfte är att få en förståelse om hur förskollärarna förhåller sig till de yngsta barnens bildskapande. Med de yngsta barnen menar jag i åldrarna 1-2 år. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollärare på sju olika förskolor inom två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar på vikten av att förhålla sig till alla barns villkor och behov. Då 1-2 åringar möter de flesta material för första gången så är det viktigt som pedagog att utgå ifrån barnens behov för att barnen ska känna sig säkra i sig själva.

I detta arbete har jag gjort en studie på den svenska strandskyddslagen, dess historia, förändringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förändringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien är av kvantitative art och baseras på data rörande alla dispenser som blev godkända av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer även att baseras på undersökningar gjorda av Naturvårdsverket undersökandes Länsstyrelsernas reaktioner på förändringarna och dess effekter på dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med färre godkända dispenser och fler avslag. Däremot har vissa kommuner godkänt undermåliga eller felaktiga dispenser och inte visat något intresse av att förbättra dem. Utöver det har det även vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusområden vilket kan, i framtiden hota, allmänhetens tillgång till stränderna..

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Ägarlägenheten är den senaste lagstiftade uppla?telseformen i Sverige. En ägarlägenhet är en tredimensionell fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt. Ägarlägenheten medför enskilt ägande av en lägenhet i ett flerbostadshus i liknelse med ägande av ett småhus.Syftet med examensarbetet a?r att undersöka vilka preferenser som ligger till grund fo?r köpet av ägarlägenheter i Sverige.

This study is mostly based on previous research, which includes Sub-national actor?s attitudes and regional action towards the European Union. The purpose of the study is to investigate if four Swedish municipalities in Värmland operate internationally towards the European Union and deepen an understanding of their actions. The main research question is: - How can we increase our understanding of municipal action against the European Union? The research questions of this study are answered through qualitative method and semi-structured interviews were conducted.

Under de senaste årtiondena har hälsan hos barn i skolåldern förändrats. Skolhälsovården i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hälsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som låg- och mellanstadielärare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. Enkäter skickades till låg- och mellanstadielärare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre än hälften av lärarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen.

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen.I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt.Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser.

Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter.

Denna studie är en beskrivning av två socialtjänsters olika handläggningsstrategier i samband med att de lämnar upplysningar till domstolen i mål om vårdnad, boende och umgänge och motiven till de olika strategierna. Vårdnadstvister som tas upp i domstol är en lång process och kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna. Om föräldrarna i en vårdnadstvist vänder sig till domstolen involveras även socialtjänsten. Detta då domstolen enligt Föräldrabalken ska begära in upplysningar om barnet och föräldrarna från socialtjänsten. Inför dessa upplysningar väljer vissa kommuner att samtala med föräldrarna medan andra kommuner inte gör det.