Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

BakgrundSveriges kommuner och landsting (SKL) betonar i en debattartikel i Dagens Nyheter 2010-03-15 vikten av att rektorer ges möjlighet att lokalt avtala tjänsteformen för lärarnas anställningar. Semestertjänster möjliggör enligt Sveriges kommuner och landsting ett bättre resursutnyttjande inom skolan i jämförelse med ferietjänster, vilket skulle kunna gynna eleverna. Detta väckte en nyfikenhet hos oss och vi ställde oss frågan: Hur ser gymnasieskolans rektorer på frågan om att införa semestertjänster istället för ferietjänster för lärarna?SyfteVårt syfte med detta arbete har varit att ta reda på vad rektorer inom gymnasieskolan har för syn på lärarnas arbetstidsavtal. MetodFör att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat fem rektorer och härigenom fått en bild av några rektorers åsikter kring semestertjänster för lärare.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa på ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sätt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via årsredovisningen. Eftersom den kommunala årsredovisningen i vissa fall avviker från god redovisningssed och rättvisande bild avsåg denna studie att öka förståelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet går till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fått samt hur de behandlar den kritiken. För att svara på frågan Varför kommunala årsredovisningar är orena genomfördes en identifiering av faktorer som påverkar förändringsbenägenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frågor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

Under lång tid har svenska kommuner, län och landsting samarbetat med sina motsvarigheter på andra sidan Östersjön. I den här uppsatsen ligger fokus på ett av dessa samarbeten: det mellan Jönköpings län och Alytus län i Litauen. Mellan åren 1999 ? 2003 pågick ett projekt som kallades "Regional Development Plans in Lithuania". Projektet syftade till att hjälpa Alytus med att först skapa en regional utvecklingsplan och sedan att försöka implementera denna.

Jan Wallander hävdar att budgeten är ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns någon sanning i detta uttalande eller om de som är kritiska till budgeten har använt den på ett felaktigt sätt, som den inte kan eller ska användas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nämnda organisationsformerna.I vår studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgångspunkt från någon av våra teorier, som är Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte är en teori i ordets bemärkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat går ut på att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna är att den precis som teorierna i övrigt ska hjälpa till att beskriva budgetens funktion i de nämnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras är Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkäter där respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet är mer lika privata företag, att i offentliga organisationer är budgetens roll mer planerings funktion, än uppföljnings funktion, samt att budgeten används som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen.

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories. Finally we have compiled the questionnaire in Netigate and Excel, and analysed the result from the questionnaire. Results: Balanced Scorecard is well-known in the Swedish municipalities and 36 percent of the municipalities use this scorecard in whole or in parts of the organisation.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

Kritik riktas till översiktsplanen som vägledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och långsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. Är därmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrågasättandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska användning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Selektiv mutism är en störning som försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete samt försvårar kommunikationen. Störningen gör att barnet oftast avstår att tala på förskolan, sexårsverksamheten samt på skolan medan det däremot talar helt obehindrat hemma. Syftet var att få en ökad förståelse för hur några pedagogers arbete påverkas av vilken kunskap de har om och hur de arbetar med elever som har selektiv mutism. Undersökningen har genomförts utifrån fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i tre olika kommuner i Sverige. Urvalet har gjorts utifrån deras erfarenheter av att arbeta med barn som har selektiv mutism och deras tillgång alternativt avsaknad av handledning i ämnet.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet.

Syftet med studien är att undersöka hur tillhandahållandet av tjänster i kommuner - via upphandling eller i egen regi - påverkas av vissa faktorer. De faktorer som undersöks är kommunstorlek (befolkningsmängd), kommunens intäkter, upplevd svårighet att kontraktera leverans av tjänst samt allmänhetens känslighet för eventuella problem som kan uppstå gällande tillhandahållandet av tjänsten. För att förstå hur kommunen tar dessa beslut analyseras faktorerna med teori om transaktionsspecificitet och transaktionskostnad. Studien utgår även från principal?agentproblemet, public choice och konkurrensteori.Studien baseras på empirisk data insamlad via en enkät om kommuners uppfattning av vissa tjänsters egenskaper samt statistik från Statistiska centralbyrån. Resultaten visar att kommunens befolkningsmängd har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling och att graden av kontraktssvårighet har ett negativt samband med sannolikheten för upphandling, i enlighet med ovan-nämnda teorier.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Syftet med vår studie var att se hur pedagoger stimulerar elever med utländsk bakgrund i svenska som andra språk vid förskolor och förskoleklasser i Hudiksvall och Boden. Vi ville även se i vilken utsträckning modersmålet stimulerades och förekom i dessa verksamheter. För att få svar på våra frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar inom förskolan och förskoleklass vid de två kommunerna. Vår studie visar att pedagogerna i de två kommunerna stimulerar barnen i deras språkutveckling efter bästa förmåga, men de saknar utbildning inom svenska som andraspråk. Vi har vidare kunnat se att modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andra språk förekom i mycket liten grad..