Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprätta åtgärdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och föräldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av föräldrars delaktighet omkring arbetet med åtgärdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om åtgärdsprogram. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien är gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att få en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i fråga om åtgärdsprogram. I studien ingår sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien är inriktad på skolornas yngre elever, det vill säga år F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrån vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om åtgärdsprogram.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan.

Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

Närheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har länge skapat positiva och dynamiska effekter för Skåne, med ökade investeringar och etableringar. Avståndet mellan Sverige och Danmark är kort vilket underlättar rörligheten för kapital, varor, tjänster och arbetskraft. På den svenska sidan om Öresund är den privata tjänstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvästra delen av Skåne. Malmö är Sveriges tredje största stad med nästan 300 000 invånare, denna region är länets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som är en av Sveriges största studieorter.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur långt kommunens skyldigheter sträcker sig i fråga om anordnande av skolskjuts och därmed vilken rätt en elev med skolplikt har till skolskjuts. Rätten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara självklar, men lagens olika skrivningar och gällande praxis har under arbetets gång visat att frågan inte är helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges är beroende av andra bestämmelser än bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel på det är vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gå till och på vilket sätt en kommun väljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fästs stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillämpning.

?Vi har bara den värld vi skapar tillsammans med andra ? Malmö kommuns satsning på genus- och jämställdhetsarbetet? - Blessenius, Ninette & Nilsson, Sara (2010-2011) Lärarutbildningen, Malmö högskola Då Malmö kommun varje år satsar flera miljoner kronor på arbetet med genus och jämställdhet inom förskolor är syftet med vår undersökning att beskriva och problematisera denna satsning. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer när vi intervjuat genuspedagoger samt en samordnare för genusutbildning i Malmö kommun och på så sätt fått svar på våra frågeställningar som är: - Hur organiserar en kommun jämställdhetsarbetet, för att säkra barns jämställdhet oberoende av kön inom kommunens förskolor? - Hur beskriver genuspedagoger sitt uppdrag i Skåneregionen? - Hur kan förskolepersonal i samarbete med genuspedagogen aktivt arbeta med genus och jämställdhet? För att kunna förstå genuspedagogernas arbete utgick vi från en social-konstruktionistisk begreppsapparat. Begrepp som könsroll, könsmönster, genus samt jämställdhet var aktuella för vårt forskningsområde. Den valda teoretiska utgångspunkten innebar att följande resultat blev synliga. Vår slutsats är att satsningen och ett fortsatt arbete med genusmedvetna pedagoger är något som måste fortskrida, för att alla pedagoger ska kunna arbeta efter styrdokumenten för förskolan..

Under mitten av 1900-talet gav den ekonomiska tillväxten ökande inkomster till kommunerna. När den ekonomiska tillväxten stagnerade, samtidigt som efterfrågan på kommunens tjänster ökade, blev kommunerna tvungna att effektivisera sin verksamhet för att nå balans. Effektiviseringar når dock en gräns och då behövs nya idéer. Ett sätt kan då vara att gynna det lokala näringslivet. Ett väl fungerande näringsliv bidrar med arbetstillfällen som i sin tur genererar skatteinkomster.Kommuners möjligheter och begränsningar att handla regleras bland annat i kommunallagen.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har använts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens.Flera behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet.Samtliga behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats.Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos.

Luleå kommun satsar på att bli årets cykelstad senast år 2016. Det är ett mål som är starkt sammankopplat med kommunens satsning på att höja stadens luftkvalitet. Idag finns i Luleå ett bra cykelnät med 7 huvudcykelstråk varav 6 går från ytterområdena in mot centrum. För att ta sig mellan olika ytterområden måste cyklister ofta cykla genom centrum där huvudcykelstråken plötsligt upphör. Att knyta ihop dessa på centrumhalvön skulle underlätta för de som smidigt vill cykla via centrum.Det är i stadskärnor av stor vikt att gaturummet utformas på rätt sätt och att det är tydligt var man ska cykla.

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet.

Syfte: Vi ämnar beskriva och analysera svensk kommunal miljöredovisningspraxis samt identifiera målgrupper och förklaringar till varför svenska kommuner väljer att publicera en offentlig miljöredovisning. Metod: Vårt syfte besvaras dels genom en surveystudie och dels genom en dokumentstudie. Surveystudien bestod av en enkät som ställdes till samtliga Sveriges kommuner och denna erhöll 156 svar. Enkäten utformades utifrån teorier och tänkbara förklaringar till fenomenet kommunal miljöredovisning som beskrivs i uppsatsen. Dokumentstudien bestod av att undersöka 91 kommunala miljöredovisningar och deras innehåll på en övergripande nivå.

Andersson, Madelene (2007). Specialpedagogens roll och specialpedagogiska åtgärder, inom förskolan, i en decentraliserad kommun. (The assignment of an educationalist for special needs education and special needs measures, within pre-school, in a decentralised municipality.) Syftet med mitt arbete är att få en inblick i hur organisationen i en decentraliserad kommun är uppdelad när det kommer till specialpedagogen och dennes arbete, samt belysa vad som ligger till grund för rektorernas beslut när det gäller specialpedagogiska åtgärder och specialpedagogens roll i organisationen kring detta arbete. För att få svar på min frågeställning om hur specialpedagogiska åtgärder, inom förskoleverksamhet, har strukturerats i en decentraliserad kommun och vilka konsekvenser det ger för specialpedagogens roll har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. I undersökningen medverkade en områdeschef, två rektorer och tre specialpedagoger. Resultatet visar att i den decentraliserade kommun där undersökningen genomförts finns det inga specifika metoder, på lokal nivå, för att organisera specialpedagogiska åtgärder.