Sök:

Sökresultat:

2424 Uppsatser om Kommunens rutiner - Sida 64 av 162

En upptäcktsfärd på tredje våningen : En fallstudie i hur ungdomsombuden på Kalmar kommun kommunicerar med kommunens ungdomar

Authors: Linda Olsson & Dennis A?stro?m Title: A journey of discovery on the third floor ? A case study in how juvenile agents in the municipality of Kalmar communicate with its young people Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 60Introduction: The participation amongst young people regarding political, democratic and society related questions is through an investigation confirmed not being high enough. Within the municipality of Kalmar, juvenile agents work as a link between young people and the opportunities that the municipality provides. To create this link with young people, communication is essential.Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of how the juvenile agents work in order to create and maintain communication with young people. The purpose is also to evaluate the result of the information campaign they executed in 2011.Methodology: For this paper we had a hermeneutic approach with an inductive viewpoint.

Vem får va´me´?: en studie om vilka åsikter skolans beslutsfattare har kring särskolans utformning i perspektivet ?en skola för alla?

Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde därför en enkätundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever är organiserad i de aktuella skolorna i dagsläget, dock är tyngdpunkten i vår undersökning lagd på vad informanterna ansåg vara den önskade formen för organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin påverkade organisationen, hur stor vikt som borde läggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om särskolan överhuvudtaget nämns i kursplanerna. Av 47 tillfrågade deltog 24 informanter.

Wermland Forever? : En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i Wermland Forever

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

?Med lite lock och pock? en kriminalvårdares beskrivning av hur arbetet med implementering av FN:s mänskliga rättigheter sker : En undersökning av hur kriminalvårdare implementerar FN:s mänskliga rättigheter på svenska häkten

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag.

Skolsköterskans möjlighet att identifiera barnmisshandel : en litteraturgranskning

Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel.

Energieffektivisering av IKEA Industry i Glommersträsk

Att rekrytera nya medarbetare kan för en organisation kosta stora summor, särskilt om rekryteringen inte blir lyckad (Lindelöw, 2008). Skellefteå kommun genomförde från och med den första januari 2014 en omorganisering som innebar att de centraliserade kommunens rekryteringar och skapade ett rekryteringscenter. Rekryteringscenter är en del av en förvaltning som kommer bestå av flera funktioner, där ibland en central lönehantering men rekryteringscenter var först ut när ledningen beslutade om omorganiseringen. Rekryteringscenter har under hösten 2013 arbetat på det vis som de planerat att arbeta efter den första januari 2014 och genomfört ett antal rekryteringar. För att utvärdera chefers syn på rekryteringscentersarbete kommer denna uppsats undersöka rekryteringsförfarandet på Skellefteå kommun.

Nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare både i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgång varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna föräldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebär att denne blir en länk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingår att se till att föräldrar får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd.

Kännetecken på god palliativ vård i kommunen

Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat.

"Det var en gång en bilderbok.." En semiotisk undersökning av två bilderböcker

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Strukturkostnaden som kvalitetsmått

I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

Ickefarmakologisk behandling av insomnia och dess effekter relaterat till äldre

Sömnen är ett grundläggande behov hos människan som bland annat ses ha en livsuppehållande och återhämtande funktion på kroppen och psyket. Sömnkvaliteten ändras med stigande ålder och sömnbesvär är vanligt förekommande bland äldre. Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska behandlingsalternativ, och därmed relaterade effekter, som sjuksköterskan kan tillämpa mot insomnia för äldre. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet bygger på en analys av femton artiklar mellan 1990-2006 som sökts via databaserna CINAHL och Medline.

Skolans bemötande av elever i koncentrationssvårigheter : En komparativ studie om de anpassningar och framgångsfaktorer som skolan använder i bemötandet av elever i koncentrationssvårigheter.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a.

Haparanda och Torneå : Det brottsförebyggande polissamarbetet mellan Haparanda och Torneå

Detta arbete behandlar dels det polisiära samarbetet men även det brottsförebyggande samarbetet mellan polisområdena Haparanda och Torneå. Städernas geografiska närhet gör att samarbetet är intressant att studera både ur ett internationellt polisiärt perspektiv samt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Vi undersökte vilka brottstyper som dominerade hos de båda polisområden och hur man på bästa sätt skullen kunna förebygga dessa. Vi undersökte även hur samarbetet för tillfället fungerar samt vilka problem som finns. Vi har bland annat kommit fram till följande slutsatser.

En ny e-ra i bokbranschen? : En fallstudie av Akademibokhandeln & Adlibris

Som huvudsyfte avser vi att undersöka vad som kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell butikskedja i jämförelse med en Internetaktör. Vi vill även få fram framgångsfaktorer för en traditionell butikskedja och en Internetaktör som ett delsyfte.Frågeställning: Vad kännetecknar de synliga och osynliga kundfaktorerna i en traditionell bokhandel respektive i en Internetbaserad bokhandel? ? Akademibokhandeln & AdlibrisVi har genomfört fallstudie med en kvalitativ ansats. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och teorin genom relevant litteratur inom traditionell handel samt e-handel.Akademibokhandeln och Adlibris är två företag som erbjuder ett likvärt sortiment men på helt olika sätt. Akademibokhandeln har sin handelsplats i en butik där service är deras ledstjärna.

Förskollärares resonemang kring inflytande och delaktighet i förskolan

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

<- Föregående sida 64 Nästa sida ->